HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

”Ryd har en stämpel som vi inte lyckas tvätta bort”

Skövde Målet var att bryta segregationen. Rydskolans högstadium skulle locka till ungdomar från hela Skövde. Men efter endast 1,5 år kom nedläggningsbeskedet. ”Vi misslyckades”, säger Orvar Eriksson (C).
Foto: Karin Gistedt/Privat
Orvar Eriksson (C) var ledande skolpolitiker när beslutet om Rydskolans nedläggning togs.

Orvar Eriksson låter uppgiven när han talar om högstadiet i Södra Ryd i Skövde. Ett högstadium som han, som skolpolitiker, var med om att både nystarta och lägga ner. Han säger att satsningen var unik. Målet var att få till en blandning av elever med svenskt och utländsk bakgrund. Men det misslyckades. För hur mycket än kommunen satsade så valde de ”svenska” ungdomarna att börja på skolor inne i stan.

– Av 80 elever så hade Ryds högstadium inte mer än två svensk bakgrund. Ungdomarna träffar i princip inga svenska kompisar. Hur ska de då komma in i det svenska samhället? Undrar Orvar Eriksson och tillägger att ungdomarna på Ryd är värda bättre förutsättningar.

Läs ocksåFörortsungdomar är skolans förlorare

Varför flyr de ”svenska” ungdomarna från Rydskolan?

– För att Ryd har en stämpel som vi inte lyckas tvätta bort. Det började för tjugo kanske trettio år sedan. Då handlade det mycket om att inte fanns något föreningsliv på Ryd. Ungdomarna hade inget att göra och ställde till med bus istället. I dag ser det annorlunda ut. Nu finns det många föreningar att gå med i. Olika samhällsfunktioner har tagit tag i problemen och det finns kontaktpersoner ute i samhället. Visst finns det fortfarande problem på Ryd. Men det handlar om en mindre grupp som ställer till det. Ändå har folk, som inte själva bor i Södra Ryd, ofta en negativ bild av området. En orsak kan vara att om det händer något på Ryd så blir det stora rubriker. Om samma sak händer i andra områden skrivs det inget alls.

Vad har en skola och ett högstadium för betydelse för ett område som Södra Ryd?

Läs också”Framgången i Gårdsten bygger främst på kontroll”

– En skola, oavsett var den ligger, ger sammanhållning. Barnen och ungdomarna som träffas i skolan ses även på fritiden. Det skapar trygghet, både för barnen och deras föräldrar. Men i fallet Ryd blir segregationen så extrem att det för förödande konsekvenser för eleverna.

Hur ser du på det fria skolvalet?

– Som centerpartist är jag för det fria skolvalet. Jag hoppas att möjligheten att välja skola gör eleverna mer motiverade så att de gör bättre studieresultat. Men ur planeringssynpunkt är skolvalet ett elände, det får jag erkänna. Det är väldigt svårt att planera skolverksamheten från år till år, när man inte vet hur många elever man kommer att ha.

Läs ocksåMyndighet mot segregation kvar - men med krympt kassa

Vad kan ni som politiker göra?

– Inte mycket. Vi kan inte ha ett fritt skolval och sedan tvinga elever, som inte vill gå på en skola, att börja just där. Det skulle inte bli populärt och vi politiker är ju lite fega. Sitter man som kommunalråd är man väldigt rädd om varje röst.

Är det då helt kört för ett högstadium i Södra Ryd i Skövde. Nej, Orvar Eriksson tror att det blir ett högstadium där igen. Om så där en tio år. När nya hus, villor, bostadsrätter och radhus byggts på andra sidan järnvägen.

– Kommunen har stora planer för den här delen av stan. Man vill att Skövde ska växa åt Rydhållet till. Det kommer att bli annan typ av bebyggelse än höghusen på Ryd. Då kommer nya grupper av människor att flytta in och då blir elevunderlaget för Rydskolan blir ett annat. En blandning av både svenska och utländska barn. Då startar högstadiet igen.

Fotnot: Orvar Eriksson (C) var ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Skövde kommun fram till årsskiftet 2018/19. Nu är han ledamot i kommunfullmäktige.

Läs också Hundratals fick lämna sina hem vid storbrand i Skövde Delegationen mot segregation läggs ner

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.