Utredning: Boverket ska inte avgöra kommunernas byggbehov
Låt landstingen och kommunerna få ett större ansvar för att beräkna behovet av antalet bostäder. Det föreslås nu i utredningen “En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet”, som lämnades över till bostadsminister Peter Eriksson på torsdagen.
Det är Boverket som beräknar det svenska behovet av nya bostäder. Utredning föreslår att denna beräkning ska leda fram till både en nationell siffra, och siffror för varje län.
Därefter ska landstingen ta vid och föra en dialog med kommunerna om hur bostadsbyggandet ska fördelas lokalt.
– Vi har konstaterat ganska tidigt att Boverket inte ska fördela ut en siffra direkt till kommunerna. Vi tror inte de har den kunskapen om lokala eller regionala förhållanden, säger Hanna Wiik, förvaltningschef vid Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting, som ansvarat för utredningen.
– Vi har tittat på den metod som Boverket använder och vi föreslår att de fortsatt ska ta fram en siffra, men att metoden ska vara lite mer avskalad. Vi tycker inte att en nationell myndighet ska göra en beräkning som är alldeles för komplicerad. De kan inte göra regionala antaganden när många städer och kommuner faktiskt gör egna antaganden om ekonomisk utveckling och så vidare.
Storbanken Nordea kom nyligen med en rapport som menade att bostadsbristen är överdriven och att det främst är storstadsregioner som är i behov av nya bostäder. Enligt bankens bedömning finns det ett överskott av bostäder i en stor andel av landets kommuner.
– Jag har inte sett den analysen, men så är det. Det är också det jag menar, att i en del kommuner kommer siffran att bli noll därför att det inte finns något behov av att bygga. Det ser väldigt olika ut. Därför kan inte heller en nationell myndighet skicka ut en siffra, säger Hanna Wiik.
Hyresgästföreningens förbundschef Jonas Nygren är positiv till utredningen.
– Jag tycker att det är en jättebra idé och på tiden. Boverket har under lång tid bedrivit en ganska hård linje där man säger att det saknas 700 000 bostäder, men inte varit så duktiga på att bryta ner siffrorna. Och bostadsförsörjningsansvaret ligger ändå på kommunal nivå, säger han.
Han är även positiv till att regionerna får ansvaret och inte de enskilda kommunerna. Att Nordea varit kritiska till beskrivningen av bostadsbristen kan han förstå, eftersom Boverkets siffror lämnar en del att önska.
– Jag tror att Nordea har en poäng. Det som saknas i de allra flesta kommuner är mindre bostäder som kan kan efterfrågas av unga, nyanlända och pensionärer. Det viktiga är att säga att det som saknas är den här sortens bostäder, små billiga hyresrätter. Det är relevant, istället för att prata om siffror, som att det behövs 600 000 eller 700 000 bostäder. Utifrån det har Nordea rätt, tittar man på helheten finns det antagligen en bra balans, men det är vissa kategorier av boenden som saknas.
LÄS MER: Fler är skeptiska till Boverkets byggmål
LÄS MER: Boverket sänker sin byggprognos
Under 2016 släppte Boverket en byggbehovsprognos som sa att 710 000 nya bostäder behövs fram till år 2020.
I juli i år sänktes prognosen till 600 000 bostäder för samma tidsperiod.
Boverkets siffror har kritiserats och bland annat Nordea ifrågasätter om behovet verkligen är så stort.
