Använde barnbarnen för att störa granne
I början av 2016 flyttar kvinnan in i hyresrätten i Landskrona. Hon uppger att hon hälsade glatt på alla grannar men att en granne snörpte på munnen istället för att hälsa. Det visade sig senare att just denna granne skulle bli anledningen till att hon, drygt ett år senare, säger upp sitt hyreskontrakt.
Kvinnan hade endast bott i lägenheten i några månader när grannen ovanför började knacka, banka och stampa i golvet. I handlingar som kvinnan skickat in till hyresnämnden uppger hon att så fort hon gör något som låter i sin lägenhet får hon ”smaka på käppen”. Det kan handla om en ofrivillig hostattack, att hon använder sin mixer eller spolar vatten i kranen.
Men det är inte alltid att bankningarna från grannen startar av någon direkt orsak. Enligt kvinnan startar många gånger trakasserierna från grannen så fort hon kliver in genom sin ytterdörr. Vid flera tillfällen ska grannen även ha använt sig av sina barnbarn för att trakassera henne. Grannen ska då ha uppmanat barnen att hoppa och kasta saker på golvet.
I sin skrivelse till hyresnämnden uppger kvinnan att hon inte har fått det gehör från sin värd som hon hade önskat. Situationen blev därför allt mer tärande. ”Jag vet aldrig om eller när nya attacker ska komma. Jag får allt svårare att sova om nätterna och på dagarna påverkar det mitt arbetsliv och min fritid så att det känns som om livet är ett enda helvete”.
Till slut ser kvinnan ingen annan utväg än att säga upp sitt hyreskontrakt. Hyresgästen flyttade från huset i slutet av maj. De två sista månaderna av sin uppsägningstid klarar hon inte av att vara i sin lägenhet. På grund av att hon inte har kunnat utnyttja sin lägenhet anser hon att hon inte bör betala hyra för dessa månader. Hyresvärden är av en annan åsikt, hyresgästen har därför vänt sig till hyresnämnden som har upprättat ett medlingsärende. Det är ännu oklart när förhandlingarna i hyresnämnden kommer att äga rum.
Den tjocka lunta av beskrivningar som skickats in till hyresnämnden avslutas med en beskrivning av scenen som utspelar sig när hon hämtar de sista av sina tillhörigheter ”När jag lämnar och ska sätta mig i bilen ute på gatan hör jag uppifrån grannens balkong hur hon ropar Jippi! Jippi! Jippi!. Det är den typen av människa jag har tvingats att leva under. Nu anser hon sig ha vunnit och nästa hyresgäst kommer med all säkerhet att drabbas på precis samma sätt som jag”.
