Stryprisk på Asmas lekplats fanns kvar i ett år – trots besiktningsmannens larm
– Det här brunnslocket var helt borta. Någon hade ställt en vägkon över. Jag undrade vad den gjorde där och lyfte på den. Då var det hål rakt ner, sex–sju meter och vattenfyllt.
Vi står på gräsmattan utanför en förskola i bostadsområdet Öxnehaga i Huskvarna. Bara några meter bort finns en lekplats och det var den som Tony Gustafsson var här för att besiktiga en oktoberdag förra året.
Lekplatsen tillhör det kommunala bostadsbolaget Vätterhem, där Tony är anställd. Han arbetar bland annat med avflyttningsbesiktningar men ansvarar sedan ungefär ett år tillbaka också för att säkerhetsbesikta lekplatserna i bolagets bostadsområden. Den som äger en lekplats måste försäkra sig om att den är säker, till exempel genom årliga besiktningar.
Allvarligaste felet hittills
Hålet flera meter rätt ner i marken, som hade täckts över med en kon, är det allvarligaste felet han stött på hittills.
– Jag kontaktade förvaltaren. Sen stod jag här och vaktade tills det kom folk och spärrade av. Det tog väl 2,5 timme ungefär.
Ingen tycks veta hur länge hålet gapat öppet samtidigt som barn lekt precis intill. Enligt Vätterhems policy ska alla lekplatser kollas till av personal minst en gång i veckan.
– Vi har stora områden och det är inte lätt att hålla koll på allt hela tiden. Men det här är jätteallvarligt, absolut, säger Håkan Cederholm, förvaltare för Öxnehaga hos Vätterhem.
Brunnen har åtgärdats. Men det är inte det enda allvarliga felet som upptäckts på Vätterhems lekplatser.
Svåra brister på en av tio
Hem & Hyra har granskat säkerheten på de kommunala bostadsbolagens lekplatser i Sveriges 20 största kommuner. Vi har begärt ut protokollen från den senaste lekplatsbesiktningen och genomgången visar att en av tio lekplatser hade så kallade A-fel. Det betyder att bristen är så allvarlig att den måste åtgärdas direkt då det finns risk för allvarlig skada eller till och med dödsfall. Men det kan också handla om stor risk för att mindre skador uppstår.
Hos Vätterhem var siffran högre än så. Var fjärde lekplats, eller 24 procent, hade A-fel vid kontrollen 2025.
”Daglig tillsyn”
Hur vanligt det är med allvarliga fel varierar stort mellan olika hyresvärdar. Hos Stångåstaden i Linköping hade fem procent av lekplatserna A-fel.
– Vi har daglig tillsyn av alla våra lekplatser så vi fångar upp mycket innan det blir en anmärkning vid en besiktning. Den dagliga tillsynen sker i kombination med vår långsiktiga underhållsplanering. Det är just samspelet mellan den löpande tillsynen och det planerade underhållet som gör att vi ofta kan upptäcka och åtgärda brister innan de utvecklas till fel eller anmärkningar, säger Mikael Stenbäck, trädgårdsmästare hos Stångåstaden.
Vi har också begärt ut föregående års besiktningsprotokoll och sett att allvarliga fel som upptäckts i vissa fall inte åtgärdats mellan åren. Hos Stångåstaden hade tre lekplatser samma allvarliga fel två år i rad. I ett fall gällde det en brunn som saknade lås och i de övriga fanns risk för strypning på lekredskap.
– De är renoverade nu. Det kan ha blivit en miss men det fanns en plan för att de skulle bytas ut helt och hållet och det är gjort nu, säger Mikael Stenbäck.
”Lätt att bli uppstressad”
Vi följer med Tony Gustafsson till en lekplats i området Österängen i Jönköping. Han ska visa hur en säkerhetsbesiktning går till. Han har valt ut just denna som ligger på Banérvägen 5 för att den är relativt ny och modern och bör gå ganska snabbt att besiktiga. Från och med i år har det gamla systemet med A-, B- och C-fel bytts ut till en tiogradig sifferskala men grundprinciperna är de samma.
Ett vanligt fel är att det saknas hänvisningsskylt med lekplatsens adress och kontaktuppgifter till ansvarig.
– Det är det första jag tittar efter. Det är ett krav att det ska finnas. Om det händer en olycka är det lätt att bli uppstressad och då är det lättare att bara läsa innantill än att försöka ta reda på rätt adress om man måste ringa 112.
Här finns skylten på plats. Tony fortsätter genom att fotografera lekredskapen och kontrollera id-märkningen. Här finns gungor och två olika klätterställningar med rutschkana. Sedan plockar han fram sin arsenal av olika provverktyg. Det stötdämpande materialet, som här är sand, mäts med en provsticka.
– 20 centimeter, det räcker med den fallhöjd som är här, konstaterar han.
Felet finns kvar – ett år senare
Sedan plockar han fram ett skålliknande verktyg av metall som kallas sond och ska motsvara ett litet barns huvud och hals. Det ska inte kunna glida igenom balkarna i klätterställningen för då sitter de för glest. Men det gör det.
– Det här felet rapporterade jag redan för ett år sedan, säger Tony.
Men det har inte åtgärdats?
– Nej, det har det ju bevisligen inte. Det är ett allvarligt fel, så det är jätteallvarligt.
Vilka konsekvenser skulle det här felet kunna få?
– Om ett litet barn kryper emellan här så fastnar det och stryps.
”Det är inte bra”
Lekplatsen på Banérvägen är populär. Ibland är det så många familjer där att barn får vänta på sin tur för att kunna leka. Det berättar Hadisa Aminy, som kommer förbi efter att ha hämtat tvååriga dottern Asma på förskolan.
– Vi brukar vara här några gånger i veckan.
Hon kände inte till att lekplatsen underkänts redan för ett år sedan – och att det livsfarliga felet fortfarande finns kvar.
– Det är inte bra. Jag är alltid med min dotter när hon leker. Men det får inte vara farligt där barn ska vara, säger hon.
Tony vet inte varför inget har hänt under så lång tid, trots att han personligen rapporterar A-felen direkt till ansvarig förvaltare, och intygar att han gjorde det även i det här fallet.
– Mitt jobb är bara att titta på säkerhet och funktion och rapportera. Sen är det upp till förvaltarna att vidta åtgärder, eller ta det högre upp om det är större saker som behövs.
”Otroligt tråkigt”
Vätterhems vd Raymond Paska blir förvånad över att så många som var fjärde lekplats hade A-fel vid den senaste besiktningen.
– För mig är det helt ny information och det är otroligt tråkigt att höra. Men samtidigt är det bra för oss att få veta, säger han.
Han berättar att Vätterhem för bara några år sedan hade en intern tävling om vilket område som hade minst antal anmärkningar på lekplatserna.
– Vi investerar varje år 400 miljoner kronor i våra stadsdelar i form av underhålls- och investeringsåtgärder. Så jag försäkrar att det inte är så att vi inte har råd att fixa felen. Här är det ju processen som brister på något sätt, att det som behöver göras inte blir gjort.
Strypningsrisken är borta
När Raymond Paska återkommer några dagar senare meddelar han att strypningsrisken på Banérvägen är undanröjd. Förmodligen har felet funnits sedan lekplatsen byggdes, eftersom ingen installationsbesiktning gjordes trots att en sådan ska genomföras innan en ny lekplats får tas i bruk.
– Det är ett misslyckande som vi inte kan snacka bort. Särskilt som vi har arbetssättet att besiktningspersonen inte lämnar lekplatsen förrän förvaltaren tagit vid när det gäller så allvarliga fel. Här vidtog vi faktiskt åtgärder genom att beställa en entreprenör som ska kunna detta men det blev ändå inte rätt. Nu har våra egna snickare varit där och rättat till det.
Även övriga A-fel från förra året ska nu ha följts upp och vara åtgärdade. Vätterhem ska också se över sina rutiner.
– Att vi har en sträng besiktningsman som hittar felen är bara positivt. Frågan är hur vi hanterar det sedan, den processen behöver vi se över. Jag ser att vi bör införa en efterbesiktning för att kontrollera att de allvarligaste felen åtgärdats, säger Åsa Karlsson, chef över förvaltning och teknik.
Problem med ”hemmabyggen”
Hon påpekar att bristerna i några fall gäller lekutrustning som personal och föräldrar själva byggt tillsammans med barnen vid förskolor. Sådan utrustning följer inte den standard som gäller.
– Vi förstår ju att de vill hitta på saker med barnen men det blir ju en risk i det. Vi behöver hitta ett arbetssätt tillsammans med förskolepersonal och tekniska kontoret för att komma ifrån det, säger Åsa.
För tio av sina totalt 98 lekplatser har Vätterhem inte kunnat visa upp några protokoll från 2025. Åsa Karlsson kan inte med säkerhet säga vad det beror på men menar att orsaken troligen är att man bytt fastighetssystem och att alla lekplatser inte hunnit registreras i det nya ännu.
”En krissituation”
Kommunernas byggnadsnämnder har ett övergripande tillsynsansvar. Men generellt är tillsynsarbetet inget som prioriteras och om nämnderna agerar så är det nästan enbart efter en felanmälan från allmänheten. Det är den bild vi får efter att ha pratat med Boverket och flera kommuner.
Vätterhem har inte fått några rapporter om att barn skadats på deras lekplatser. Det har inte heller Jönköpings kommun fått.
– Vi skulle se det som en krissituation om det skulle hända, säger Raymond Paska.
- Vi har granskat besiktningar gjorda på lekplatser hos kommunala hyresvärdar i 17 av de 20 största kommunerna med eget bostadsbolag.
- Helsingborg och Umeå ingår inte – bolagen där kategoriserar inte fel som upptäckts vid besiktning. I Eskilstuna ville bolaget Kfast ha 13 698 kronor för att skicka sina besiktningsprotokoll.
- Av totalt 3 446 lekplatser hade var tionde (336 stycken) ett eller flera allvarliga fel, så kallade A-fel. Minst 91 av dem har funnits sedan tidigare år, trots att de ska åtgärdas omedelbart.
- Siffrorna är lågt räknade – en del bolag redovisar inte sina fel, andra har inte koll på besiktningsprotokollen.
