”De flesta jag känner gillar inte kamerorna”
– I en annan stadsdel kanske poliser, vakter och kameror anses öka tryggheten, men här har många människor andra erfarenheter. Vi möts hela tiden av misstänksamhet. Då skapar bara mer övervakning en negativ verkan och polarisering. De flesta jag känner gillar inte kamerorna, säger Aisha Ali.
Hon har en bakgrund i det lokala föreningslivet och driver instagramkontot Ortens röster ihop med kompisen Ramla Abdullahi. Båda har tidigare gått ut offentligt med kritik mot kameraövervakningen, genom debattartiklar och namninsamlingar.
Nu har brottsaktiviteten sjunkit på Rymdtorget och droghandeln flyttat till andra platser i närheten. Det har inte fått Aisha Ali att ändra uppfattning.
– Man tycker det är en framgång att det flyttar på sig. Jag fattar inte riktigt logiken. Rymdtorget är en central plats, så det är kanske bra för dem som kommer utifrån för att arbeta i Bergsjön. Men vi som bor här rör oss ju i hela stadsdelen, nästan mer på de platser dit det har flyttat nu, säger Aisha Ali.
Hon menar att det är talande att det är i förorterna som polisen sätter upp kameror, inte i centrum eller Majorna/Linnéstaden, som är mer brottsutsatta stadsdelar.
– Vi som bor i socioekonomiskt utsatta områden utsätts ständigt för misstänkliggörande. Ska man få bort kriminaliteten måste man arbeta långsiktigt, mot segregation och fattigdom, säger Aisha Ali.
Men hur ska man lösa den akuta situationen, med människor som redan är aktiva kriminella?
– Personer som har lämnat det kriminella livet bakom sig behöver nå ut till dem som är aktiva. De kan berätta om nackdelarna som kommer med kriminaliteten efter den första ”smekmånadsfasen”. Det behövs fler ställen där sådana kontakter kan skapas. Dessutom behövs det sysselsättningar för att bryta mönster och rutiner. Det finns killar som aldrig varit på en arbetsintervju eller fått ett jobb, säger Aisha Ali.
LÄS MER:
100 poliskameror övervakar bostadsområden i Göteborg
