Enighet om ny modell för hyressättning

I stället ska Hyresgästföreningen förhandla med kommunala och privata bolag på lika villkor. Dessa framförhandlade hyror bildar ett nytt hyrestak.

Modellen bygger på det förslag som Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bostadsbolagens organisation Sabo, lade fram i våras. Nu är även organisationen Fastighetsägarna med. Mats Odell beskriver uppgörelsen som unik.

– De tre parterna har varit väldigt konstruktiva och hittat en helt ny modell som kan vara långsiktigt hållbar. Det är en stor fördel att de själva har skapat regelverket eftersom de ska förvalta det här i förhoppningsvis flera decennier framöver, säger Mats Odell.

Grunden är att förhandlingarna även i fortsättningen ska bygga på bruksvärdessystemet, där lägenheter med samma storlek och kvaliteter ska ha samma hyra. Läget är en av många faktorer som kan vägas in, men det handlar inte om efterfrågestyrda hyror, som den statliga utredningen EU, allmännyttan och hyrorna föreslog 2008.

Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman är mycket nöjd med att regeringen har lyssnat på all kritik som kom mot den utredningens förslag.

– Det hade varit en katastrof för landets hyresgäster, där dagens stora bostadsbrist hade lett till stora hyreshöjningar. Nu får parterna i stället fortsätta att förhandla enligt bruksvärdessystemet.

Samtidigt blir det en utmaning att förhandla även med de privata fastighetsägarna i hela landet, medger hon.

– Visst, men inga förhandlingar är lätta. Det kommer absolut att bli en ansträngning och vi måste få in många fler hyresgäster från det privata beståndet in i förhandlingarna.

Hur hyresförhandlingarna praktiskt ska gå till är ännu oklart. Det blir upp till de tre parterna att komma fram till.

Mats Odell presenterade också departementspromemorian Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Där föreslår han bland annat att de kommunala bostadsbolagen ska drivas affärsmässigt, men de ska inte ha som främsta syfte att ge så hög vinst som möjligt.

Om bostadsbolagen ger vinst ska kommunen inte kunna använda den till att finansiera sådant som rimligtvis alla kommuninnevånare borde vara med och betala. Däremot kan de användas till åtgärder som handlar om integration eller social sammanhållning i ett bostadsområde, till exempel.

Ett undantag är när det kommunala bostadsbolaget säljer fastigheter. Då kan kommunen ta hem halva reavinsten och använda till annat.

Kommunerna får inte heller stödja sina bostadsbolag ekonomiskt genom att till exempel ta ut låga borgensavgifter, enligt förslaget. För Fastighetsägarna har det varit en viktig fråga, eftersom man vill ha garantier för konkurrens på lika villkor.

Om förslaget går igenom kommer nu Fastighetsägaren att dra tillbaka sin anmälan om snedvriden konkurrens till EG-domstolen, lovar vd Reinhold Lennebo. Liksom de andra parterna förutspår han att de nya reglerna kommer att ge en stabilitet på bostadsmarknaden, som i sin tur leder till ökat bostadsbyggande.

Betyder det också bättre lönsamhet för Fastighetsägarna?

– Det är svårt att säga, men det blir möjligt att veta vilken lönsamhet man får. Då blir det också mer möjligt för fastighetsägare och investerare att bestämma om det ska vara kvar i branschen eller bygga nya hyresrätter. Över tiden kommer det att skapa ett större och mer varierat utbud, säger Reinhold Lennebo.

Förslaget om de kommunala bostadsbolagens villkor skickas ut på remiss i dag. Förslagen om hyressättningen förbereds på Justitiedepartementet. Tanken är att de båda delarna ska slås samman till en gemensam lagrådsremiss och att de nya bestämmelserna ska träda i kraft 1 januari 2011.