HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Han sprider förortens röster

Göteborg Hur ser folk i Hjällbo och Bergsjön på livet och förorten? Statsvetaren Peter Esaisson har frågat 900 personer och samlat svaren i en bok.
Foto: Minna Ulin
Forskare och författare. Peter Esaiasson ville veta mer om förorten och gick till källan: folk i Hjällbo och Bergsjön.

Hur gick frågestunderna till konkret?
– Vi startade på torget i Hjällbo. Företag som utför undersökningar åt Göteborgs stad gör inte hembesök, därför gjorde inte vi det heller. Men för att få med alla kvarter började vi gå runt och gjorde sedan även slumpmässiga urval i trappuppgångar. Vi borde ha knackat dörr från start. Det är absurt att man inte skulle göra det!

Hur var det att knacka på hos folk?
– Skittrevligt! De flesta tyckte att det var genuint kul att prata. Många vill berätta sin historia, särskilt äldre män från andra länder. Att migrera är så jäkla stort! Man ger upp hela sitt liv.

Läs ocksåEn fråga om liv och död - gratis boendestöd avgörande för Peter

Vad tycker folk om att bo i sin förort?
– Unga som är födda där känner sig hemma, men även andra tycker att det är fin gemenskap och härligt i största allmänhet. Skolorna är det stora problemet. Föräldrarna är oroliga för barnens utbildning. Ska man få ambitiösa människor att stanna i förorten måste det lösas.

Vilka andra problem tar invånarna upp?
– Saker som man tar för givet i resten av Sverige: att föräldrar håller koll på sina barn och att sophanteringen funkar.

Är kritik mot sopslarv så typiskt för förorten?
– Grundirritation finns överallt, men inte så omfattande. Sopsortering är ingen skitsak. Skräpiga områden upplevs otrygga. Mycket är vunnet om man får den som slarvar med sopor att sluta. Att det inte lyckats efter alla år av boskolor är anmärkningsvärt. Jag ser bostadsbolagen som bästa kandidaten för att skapa ordning.

Läs ocksåSå tycker vi om att jobba hemma

Vilken roll spelar civilsamhället?
– Föreningarna kan hjälpa individer, men är inte starka nog att lyfta området. Hyresgästföreningen är ärligt talat inte heller så stark, men har nog bäst potential eftersom den är en av få som går utanför de etniska gränserna.

Varför blev dina 900 enkätintervjuer en bok?
– Jag gjorde nya erfarenheter varje dag. När jag berättade för folk hemma och på jobbet tyckte de att det var intressant och att jag borde skriva om det. Så det växte fram.

Vem behöver läsa en bok om förorten?
– De som är som jag, allmänt nyfikna men inte vet något, har mest att vinna. Men även de som tror att de vet eller är övertygade om hur det ligger till, men kanske inte har hela bilden.

Läs ocksåKommunpolitikern slängde ut sin hyresgäst – tyckte hon kunde bo kontraktslöst

Boken utgår från forskning i undersökningen Boendepanelen – vad är det?
– Det är en enkät om hur boende uppfattar samhället. Hela poängen är att ställa exakt samma frågor överallt för att se om det är någon skillnad. Nu gör vi vetenskap av resultaten.

Vad har du själv för relation till förorten?
– Ingen! Jag hade knappt varit i en. Jag trodde att det skulle vara farligare. Och det är ingen slum! Bostäderna har bra kvalitet.

Fakta: Peter Esaiasson 
  • Ålder: ”60 plus”.
    Bor: I en ”stor” hyreslägenhet i Vasastan (vill inte ange antal rum eller kvadratmeter).
  • Gör: Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
  • Aktuell: Har skrivit Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage (Timbro förlag) som nu kommit i pocketutgåva med nytt efterord.

 

Läs också Pojken som föll från balkongen – hyresvärden överklagar domen Precis före jul - elen bruten för hyresgäster när värden inte betalat räkningen

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.