Hyresgästföreningen kritisk till striktare bytesregler
Hyresgästföreningen gör tummen upp många av förslagen, men anser att man inte ska tumma på bytesrätten.
– Att förbjuda bytesrätten skulle påverka vardagen för tre miljoner hyresgäster och att komma med ett sådant förslag utan någon som helst konsekvensanalys är hårresande. Det är dessutom ett mycket märkligt sätt att utöva kollektiv bestraffning av landets hyresgäster, säger förbundsordföranden Marie Linder. Den kollektiva bestraffning hon talar om grundar sig i att lägenhetsbyten inte behöver handla om skumraskaffärer.
– Den stora fördelen med allmännyttan och en del av dess attraktion är att det går att förändra sitt boende och anpassa det efter sin livssituation. Vi människor får ändrade behov genom livet. Vi vill kunna flytta ihop, skaffa familj, byta arbetsort eller skilja oss, då måste det finnas en möjlighet att kunna byta sitt boende med andra som också behöver förändra sitt boende.
Nu föreslår Sabos integrationsråd en diskussion mellan deras vd Anders Nordstrand och Marie Linder.
– Jag är övertygad om att hyresgäströrelsen har mycket klokt och konstruktivt att bidra med i diskussionen om hur vi kan få ett mindre segregerat Sverige. Bytesrätten är en av många idéer, främst handlar vår artikel om att segregationen drar isär vårt samhälle. Det är något som Hyresgästföreningens medlemmar och våra medarbetare ser och lever mitt i varje dag, säger Terje Johansson, ordförande i Sabos integrationsråd och vd för MKB Fastighets AB.
SABOs integrationsråd föreslår därför ett offentligt samtal där såväl Integrationsrådets som Hyresgästföreningens idéer kan diskuteras. Integrationsrådets förhoppning är att samtalet kan påbörjas under den närmsta veckan.
Avsikten med förslaget om inskränkningar i bytesrätten är att förhindra svarthandel, säger Juan Copovi-Mena. Han är vd för Telge Bostäder och Telge Hovsjö i Södertälje, där många av de problem som listas i Sabos åtgärdsprogram förekommer.
– Ett sätt att få ner svarthandeln är att begränsa bytesrätten. Svarthandeln drabbar dem som står utanför bostadsmarknaden och får köpa kontrakt och bo under osäkra förhållanden.
Sabo vill bland annat införa en karenstid – att man måste bo i en lägenhet i minst ett år innan ett byte kan bli aktuellt. Man vill också förhindra möjligheten att byta en hyresrätt mot exempelvis en villa eller en bostadsrätt.
Juan Copovi-Mena säger att avsikten inte är att förhindra den som får ändrade familjeförhållanden att byta till en annan hyresrätt.
– Men vi vill ha en diskussion om hur vi kan göra så att systemet inte missbrukas. Det skulle vara bra med ett bättre regelverk så att man kan säkerställa att allt har gått rätt till vid byten. I dag är det nästan omöjligt för oss att säga nej till ett byte.
Bland de 23 punkterna finns även ett förslag om att blanda upplåtelseformer i miljonprogramsområden, ett förslag som Hyresgästföreningens förbundsordförande gillar.
– Det behöver byggas med blandade upplåtelseformer i alla stadens delar och stadens delar behöver knytas samman för att skapa större integration, säger Marie Linder.
Det största problemet är dock att utbudet inte matchar efterfrågan.
– I tider av enorm bostadsbrist är hyresgäster och bostadslösa som mest utsatta och kampen om de lägenheter som är tillgängliga är stor. Därför är att bygga nya hyresrätter med rimliga hyror både den första, andra och tredje viktigaste åtgärden för att också få ett mer integrerat boende.
- Förändra lagen om eget boende, EBO. Detta ska förhindra både trångboddhet och en svart bostadsmarknad.
- Begränsa antal boende per lägenhet. Trångboddhet är ovärdigt och ovärdiga boendeförhållanden ger sämre förutsättningar för integration.
- Utlottning av lägenhetskontrakt. Den som har stått längst i kö har inte nödvändigtvis störst behov av en bostad.
- Ta bort eller sänk inkomstkraven. Att ge fler nyanlända med låga inkomster chans till ett eget boende ökar möjligheterna till integration. Det är dock avgörande att även privata värdar sänker sina krav.
- Utbildning och bostad. Utbildning inom ett bristyrke i kombination med en lägenhet under studier och praktik.
- En uppföljning av bosättningslagen.
- Blandat byggande. Andra boendeformer måste finnas i anslutning till miljonprogramsområden. Bygg därför bostadsrätter, radhus och villor. Detta leder även till flyttkedjor.
- Blandade hyresnivåer. Med olika hyresnivåer i samma område blandas människor med olika inkomst, vilket leder till ökad integration.
- Underlätta flyttkedjor. Detta skulle frigöra äldre lägenheter med lägre hyror.
- Kriminalisera köp av hyresrätt.
- Hindra kriminell verksamhet i hyreslägenheter. Dokumenterad brottslighet med koppling till lägenheten bör ligga till grund för en uppsägning av kontraktet. Förändra därför hyreslagstiftningen.
- Begränsa bytesrätten. Det bör tydligt framgå i hyreslagen att man bara kan byta en hyresrätt mot en annan hyresrätt.
- Register över bostadsrättsinnehav. Avsaknaden av ett register över bostadsrättsinnehav innebär att man samtidigt kan ha ett hyreskontrakt, vilket kan leda till olovlig andrahandsuthyrning.
- Rekrytera fler med utländsk bakgrund. Detta skulle inte bara öka integrationen – branschen förutspår en stor brist på bland annat fastighetsskötare och fastighetstekniker.
- Ställ mer krav vid upphandlingar. När tjänster beställs bör man ställa sociala krav på leverantören, till exempel att anställa boende i området.
- Sprid lyckade metoder. Det finns lyckade exempel som har lett till ökad integration. Dessa bör utvärderas och spridas till fler.
- Bättre mottagande. Storstäder kan lära sig av mindre orter där integrationen fungerar bättre.
- Skapa fler mötesplatser. Sådana leder till ett mer levande bostadsområde, vilket i sin tur ökar integrationen.
- Barn och unga. Framtidstro och tillit till samhället är viktigt för integration. Sommarjobb, läxhjälp och praktik kan ge framtidstro.
- Bointroduktion för nyanlända. De behöver veta hur det fungerar att bo i hyresrätt.
- Utvecklad samhällsservice. Otrygghet gör att näringsidkare kan dra sig för att etablera sig i vissa områden. En lösning kan vara sänkt fastighetsskatt på lokaler i sådana områden.
- Underlätta bildandet av ”Business improvement districts”. Ökad samverkan mellan bostadsföretag, kommunen och polisen – i dialog med de boende – kan förstärka både trivsel och trygghet, något som leder till ökad integration.
- Fastighetsägare som gör investeringar som främjar integration bör få en skattelättnad – kanske till och med motsvarande hela utgiften.
Källa: Sabo, 23 idéer för bättre integration