Kommunerna får ansvar för att fixa fram bostäder åt flyktingar
Riksdagen har klubbat igenom ett lagförslag som slår fast att ansvaret för att ordna fram bostäder ligger på Sveriges kommuner.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. De berör skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv (se faktaruta). Migrationsverket kommer dock att behålla huvudansvaret för mottagandet. Men myndigheten ska få anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
Positiv till lagändringen
Erik Pelling (S), kommunalråd i Uppsala, är ”oerhört positiv” till det nya lagförslaget och var också med om att jobba fram det.
– Jag tycker det är jättebra att vi tar ett gemensamt ansvar och hjälps åt, alla kommuner i landet, utifrån sina förutsättningar. Det är ju inte konstigt om Uppsala har fler platser än till exempel Dals-Långed. Sedan är det så klart en utmaning att fixa fram bostäder när det är bostadsbrist.
I lagrådsremissen står att ”Migrationsverket har inte kapacitet att ordna boende för ett så stort antal människor på kort tid”.
Redan under mars gav länsstyrelserna i uppgift till kommunerna att göra en inventering över de boendeplatser som fanns att tillgå. Det gällde alla typer av boenden, från sovsal i en skola till vanliga hyreslägenheter. Uppdraget resulterade i en lista på 76 000 boendeplatser runt om i landet.
Dåliga erfarenheter från förra flyktingvågen
Erik Pelling vill inte att scenariot från flyktingvågen 2015 upprepas. Då upphandlade Migrationsverket boenden runt om i landet.
– Upphandlingen skedde utan att kommunen var involverad över huvud taget. Migrationsverket hyrde till exempel en kursgård där det saknades kollektivtrafik och det inte var förberett med skola. Till skillnad från Migrationsverket har vi i kommunerna ändå den lokala kännedomen, säger han.
Johanna Odö (s), kommunalråd i Norberg, vittnar om liknande erfarenheter.
– Då var dialogen med Migrationsverket obefintlig. De hyrde in sig på tre stycken privatägda kursgårdar, kommunen var inte involverad över huvud taget. Plötsligt stod det bara 60 elever utanför skolan. Nu tycker jag att det har blivit bättre, Migrationsverket har förstått att de måste ha en dialog, säger hon.
Kommunerna ska få ekonomisk ersättning
Förutom lagändringarna riktar riksdagen två uppmaningar till regeringen. Den ena handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör att kommunerna ska få full ersättning för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.
Läs mer om bostäder till ukrainska flyktingar
Viktoria från Kiev bor i studentrum – så skapar kommunerna rum åt flyktingar
Därför vill ukrainska paret stanna i Sverige: ”200 år av neutralitet”
Nedlagda skolor och sporthallar – så gör Norrlandsplats för ukrainska flyktingar
Migrationsverket behåller huvudansvaret för flyktingmottagandet. Men samtidigt ska myndigheten få anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Kommunerna ges befogenhet att anordna boenden för dessa personer, och får ersättning för det.
Massflyktsdirektivet innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
