Lena har varit Tallvägen trogen sedan barnsben: ”Härifrån flyttar man inte frivilligt”
Utanför husen ser man bakgrunden till namnet på gatan, då talldungarna breder ut sig. Hissen är liten och trång, men man förstår snabbt att när husen byggdes var de hypermoderna. Känslan av 50-tal finns kvar i hela området. Husen på Tallvägen byggdes som bostäder till personalen på Uddevallavarvet och byggdes från 1952 och framåt. Fasaderna är idag kulturminnesmärkta och får inte förändras. De var Uddevallas första höghus och kallades punkthus. Och lämpligt nog placerades de på en plats med utsikt över varvet och Uddevallas inlopp. Idag är det kanske Uddevallabron som ses som det riktiga smycket i utsikten. Men från Lenas balkong ser man även vida åt öster och norr.
Lena Borlinger Grenander berättar att hon flyttade hit som sjuåring tillsammans med sin familj. Året var 1956. De kom då från Göteborg, men hon är född i Kville. Familjen fick en etta, men den blev trång och då var det dags att flytta – till en tvårummare i samma hus.
– Och när jag skulle flytta hemifrån då blev det på samma gata, ett par hus bort, säger Lena och skrattar. Jag har bott i de flesta husen här på gatan. Och jag har varit inne i lägenheter i alla.
Lena Borlinger Grenander jobbade på Uddevalla sjukhus som sjuksköterska och då var läget på Tallvägen det bästa tänkbara, bara ett par minuters promenadväg till och från jobbet. Så blev Lena mamma och då var det också perfekt att ha föräldrarna i huset intill. Sonen kunde traska över till mormor och morfar när han ville.
Och nästa adress för Lena var naturligtvis Tallvägen, bara ett annat nummer. När Lena sa till sin son att de skulle flytta var han inte alls positiv till det, ända tills han fick höra att det faktiskt bara var till huset intill.
– Vi fick en trea i tolvan och det är här jag bor kvar nu, med min man Jonny, säger Lena.
Lena minns sina första år på Tallvägen då på 1950-talet. Hon säger att det var barnfamiljer i snart sagt varje lägenhet. Det kryllade av barn. Och när man läser om hur Tallvägen såg ut på 50-talet så var det till och med så att det kom ”lektanter” till lekplatsen för att sysselsätta barnen. På vintrarna spolades is på fotbollsplanen där barnen åkte skridskor.
– Ja, det var verkligen bra för barn här, säger Lena. Men numera är det mest pensionärer som bor här. Den som fått lägenhet här flyttar inte i första taget, säger hon. Och nu tror jag faktiskt att jag är den som bott här på gatan längst av alla.
Lena säger att Tallvägen är ett område där man bryr sig om varandra, grannarna hälsar och pratar. Träffas man i hissen byter man några ord. Och behöver man hjälp finns det alltid någon granne som ställer upp.
– Vi har grannar som tar hand om posten, vattnar blommor och tittar till vår lägenhet när vi är i sommarstugan, säger hon. Så är det nog inte i alla bostadsområden. Tallvägen är något speciellt.
Husen ägs av bostadsstiftelsen Uddevallahem och har i många år varit det bostadsområde som varit populärast för Uddevallaborna att få en lägenhet i. Närheten till stan, lugnet och den vackra utsikten är några av områdets största fördelar.
Bor: Tallvägen i Uddevalla.
Ålder: Född 1949
Yrke: Sjuksköterska på intensiven på Uddevalla sjukhus, numera pensionerad.
Familj: Make, son, tre bonusbarn och bonusbarnbarn.
Fritidsintressen: Läser mycket.
Favoritplats i Uddevalla: Bjursjöområdet, Gustafsberg.
Det bästa med Tallvägen: Grannarna, närheten till stan, utsikten och lugnet.
