Många tvingas välja mellan räkningar och mat
Förr hänvisade Stadsmissionen människor till socialtjänsten. De senaste sex åren har det gradvis blivit tvärtom.
‒ Socialtjänsten skickar mycket folk till oss. Vi har fått spela en allt viktigare roll. Välfärdens skyddsnät har blivit grovmaskigt. Det offentliga tar inte hand om sina medborgare så som vi är vana vid, säger Lennart Forsberg vid Göteborgs Stadsmission.
Han menar att det handlar om ett växande problem. Under de senaste tre, fyra åren har det skett en markant ökning av människor som söker ekonomisk hjälp hos Stadsmissionen.
‒ Det är fattigpensionärer, barnfamiljer och ensamstående mödrar. Det är personer som har långvarigt försörjningsstöd eller som hamnat mellan stolarna i de svenska välfärdssystemen. Som inte har några marginaler när de blir sjuka, får en extra utgift, separerar eller blir arbetslösa.
Hem & Hyra har talat med Emma, som egentligen heter något annat. Hon är en av dem som tvingats välja mellan räkningar och mat.
‒ Min BVC-sköterska märkte att jag mådde dåligt. Jag hade fått lägga det mesta av mina pengar på hyran och andra räkningar så jag hade knappt råd att äta.
Emma var vid den tiden ensamstående med fyra barn. Hennes son var hjärtopererad och det gick så mycket tid att vara på sjukhuset att det var svårt att hinna jobba. Det året var en spiral nedåt.
‒ Det är bara ett steg bort. Plötsligt sitter man där utan ork. Man skäms för att be om hjälp. Men håller man tyst blir det en ond cirkel.
BVC-sjuksköterskan hjälpte henne att kontakta en stödgrupp på nätet – Stödkassen Blekinge – som består av ideellt engagerade. De kom och lassade in mat i kylskåpet. Det var strax innan jul.
Gruppen består av privatpersoner som kör hem matkassar eller swishar pengar när någon behöver hjälp med hyra eller räkningar.
‒ Jag fattade knappt att det var sant. Jag bara grät av lättnad. Sedan kunde jag slappna av. Barnen fick en lugn mamma över jul.
Dominika V. Polanska, docent i sociologi, vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet säger att solidaritetsgrupper tack vare sociala medier kunnat spridas till bredare kretsar.
‒ Människor bildar stödgrupper för att hjälpas åt när det krisar. Det är inte så konstigt i ett individualistiskt samhälle där en utebliven betalning kan leda till att du hamnar på gatan.
Siffror från SCB från 2017 visar att 560 000 svenskar har en låg inkomststandard. Det motsvarar 5,7 procent av befolkningen. De har en inkomst som inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader, det vill säga baskonsumtion som livsmedel, kläder, fritid, boende, hushållsel, hemförsäkring, barnomsorg, lokala resor samt fack- och a-kasseavgift.
