Ny karta visar hur mycket el solen kan ge – på varje tak
Linköpings kommun, Stångåstaden och Lejonfastigheter har tillsammans låtit ta fram den så kallade solkartan, som finns på kommunens hemsida. Där har varje byggnad fått en färg och ju rödare desto mer el skulle kunna produceras om taket utrustades med solceller. Det går också att klicka på varje hus för att få fram mer detaljerad information, som hur många kilowattimmar som skulle kunna produceras på ett år. Hänsyn har tagits till takens utformning och om det finns träd eller annat som skymmer solljuset.
– Det handlar om att underlätta för kommuninvånarna att vara klimatsmarta, säger Nils Hillerbrand (MP), miljöansvarigt kommunalråd i Linköping.
Från politiskt håll finns förhoppningen att enskilda fastighetsägare ska se möjligheterna som kartan ger.
Men för de stora fastighetsägarna, som till exempel kommunala bostadsbolaget Stångåstaden, är det inte aktuellt med större satsningar på solel. Inte för tillfället.
– Vi har redan sju anläggningar och planerar fler under hösten och vi hoppas att det här kan bli stort. Men vi ser problem med lönsamheten. Vi har ett skattesystem i dag där det finns ett tak som gör att stora fastighetsägare missgynnas, säger Teodor Hovenberg, energistrateg hos Stångåstaden.
Medan enskilda villaägare med solpaneler på taket kan sälja eventuell överskottsel så finns inte samma möjligheter för stora fastighetsägare i dag.
– Stångåstaden har väldigt stora, väldigt lämpade tak men i dag kan vi inte göra lönsamma installationer på vissa av dem, säger Teodor Hovenberg.
Det finns dock undantag och det handlar framför allt om lokaler där det förbrukas mycket el dagtid. Teodor Hovenberg nämner Stångåstadens och dotterbolaget Studentbostäders kontor i Ryd som exempel. Där används solelen till att driva en klimatanläggning.
På sikt hoppas han att det ska bli ekonomiskt försvarbart att använda fler tak för att producera förnyelsebar el.
– Det finns en flaskhals. Drar vi ur proppen så finns det en jättepotential, om vi kommer tillrätta med det här att få något slags värde i överskottsproduktionen.
Men solkartan är ändå till nytta i verksamheten, menar han, eftersom Stångåstaden kan planera för var det skulle vara lämpligt med solceller om de ekonomiska förutsättningarna ändras.
Arbetet med solkartan påbörjades i fjol och en viktig del i arbetet utfördes 17 juli 2014, då man genomförde en så kallad laserscanning av staden från flygplan. Det är en dyr metod och därför täcker kartan bara de mest centrala delarna av kommunen än så länge. Förutom Linköpings tätort omfattas Linghem, Sturefors, Ekängen och Malmslätt.
På sikt är dock tanken att bygga ut den, eventuellt med hjälp av traditionell flygfotografering som är billigare.
