Nya regler ska göra Attefallshusen mer populära
Boverket har gett klartecken till att komplementbyggnader upp till 30 kvadratmeter inte ska kräva bygglov. Sedan Attefallshusen infördes 2014 har gränsen gått vid 25 kvadratmeter. Lagändringen är ett måste om man vill att fler sådana ska bli bostäder, anser bostadsministern. Samma resonemang användes förra gången det beslutades att man skulle få bygga några kvadratmeter till, men det visade sig vara falska förhoppningar.
– Attefallshusen var en bra idé men har inte gett så många nya bostäder som man förväntat sig. Jag hoppas nu att vi ska kunna genomföra de här förändringarna, säger Peter Eriksson (MP).
– Det skulle göra Attefallshusen mer attraktiva, hittills har de uppfattats som för små för att kunna fungera som en bra bostad.
I en intervju med Aftonbladet i samband med att Boverket fick uppdraget att utreda frågan sa han att fem extra kvadratmeter kommer att leda till en byggrusch.
– Jag tror det skulle kunna bli 10 000-tals hus om vi fick igång det här. Att bygga komplementhus på tomten, till ungarna kanske, eller att hyra ut till någon, kan vara ett viktigt bidrag för att lösa bostadsbristen.
Detta kan jämföras med de omkring 4 000 anmälningar om så kallade komplementbostadshus som landets 290 kommuner hittills har fått in. Boverkets utredning visar dessutom att många av dessa inte är permanenta bostäder, utan i stället fungerar som gäststugor och för annan tillfällig användning.
”Mot bakgrund av kommunernas uppgifter bedömer Boverket sammantaget att reglerna om undantag från krav på bygglov för Attefallsåtgärder så här långt endast i begränsad utsträckning bidragit till bostadsförsörjningen.” står det i utredningen.
Eftersom såväl ytter- som innerväggar ingår i byggytan är dagens Attefallshus snarare 22 kvadratmeter invändigt. Boverket konstaterar att interiören i princip bara kan utformas på ett sätt om tillgänglighetskravet ska uppfyllas. Ett badrum och alla andra funktioner i samma rum.
”En utökning till 30,0 kvadratmeter byggnadsarea innebär att den invändiga boarean blir ca 27 kvadratmeter och att det därmed blir lättare att skapa bättre boendekvaliteter i form av exempelvis alternativa möbleringsmöjligheter.”
Reaktionerna från kommunerna har varit blandade. Av 18 tillfrågade kommuner anser hälften att de generösare reglerna skulle innebära att fler av de Attefallshus som byggs kommer att användas som bostäder. En av de 18 kommunerna anser att byggytan måste öka till 50 kvadratmeter för att man ska se någon effekt.
Hyresgästföreningen anser inte heller att komplementbyggnader kan lösa bostadsbristen. För det krävs betydligt fler åtgärder.
– Jag tror att det är viktigt att vi i stället satsar på en annan typ av bostäder, att vi bygger mer flerfamiljshus där det finns storskaliga fördelar. I tider som dessa är det viktigt få till ett brett byggande, men hittills har vi inte sett att Attefallshus varit det som löst bostadskrisen, sa förbundsordföranden Marie Linder till Hem & Hyra när de nya, lite större, Attefallshusen kom upp på agendan i höstas.
1979 Bostadsminister Birgit Friggebo (FP) föreslår att komplementbyggnader på högst 10 kvadratmeter ska vara bygglovsbefriade. Dessa kommer att kallas friggebodar.
2008 Den bygglovsfria byggarean utökas till 15 kvadratmeter.
2014 Den bygglovsfria arean utökas till 25 kvadratmeter och den nya byggnadstypen kommer att kallas Attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD).
2017 Boverket får i uppdrag att utreda konsekvenserna av att utöka den bygglovsfria arean till 30 kvadratmeter.
2018 Myndigheten föreslår att Attefallshus ska få vara 30 kvadratmeter stora.
Reglerna gällde/gäller byggnader på en tomt där det redan står ett hus och under förutsättning att de inte överstiger en viss höjd eller ligger för nära tomtgränsen.
Här kan du läsa Stefan Attefalls version av hur han fick en byggnadstyp uppkallad efter sig.
