Ökat intresse för vuxenkollektiv – socialt och klimatsmart
Det är en kylregnig västkustdag när vi besöker det terrakotta-röda huset i Högsbo. Inne på en glasveranda sitter tre färgstarka kvinnor och myser till värmefläktens dova surrande.
– Välkomna!
Kristina Örne skiner upp under sitt corona-visir. Det var hon och vännen Lisbeth Davidson som för nästan 12 år sedan började drömma om en variant av ett “vuxnare kollektiv”. Nu sitter de här i sitt kollektivhus, även kallat “gemenskapsboende”, som de varit med och designat och planerat från grunden.
– Hade vi vetat allt vi vet idag hade det gått betydligt snabbare säger Lisbeth Davidson och skrattar.
– Vi ville ha det bästa från två världar, leva kollektivt och samtidigt ha en egen lägenhet där man kan stänga dörren. I vårt hus kan man inte vara ensam, om man inte själv väljer det, förklarar Kristina Örne.
Min lägenhet, vårt hus
Bredvid dem sitter grannen Kerstin Harringer, som liksom Lisbeth och Kristina har varit ordförande i kollektivhusets förening: UnderSammaTak.
– Vi har ett motto här i föreningen: Min lägenhet, vårt hus. Föreningen drivs ideellt av dem som bor här och alla hjälps åt. Det är allt från städning till matlagning och vi hjälps även åt att promenera husets barn till förskolan, förklarar Kerstin Harringer.
Till skillnad från ett vanligt hyreshus finns här cirka 500 kvadratmeter med gemensamma utrymmen. Varje vecka finns ett schema för matlagning, så att den som vill kan äta i matsalen eller ta med sig en take away. De boende har även bland annat verkstad, två stora takterrasser, filmhörna med projektor och gemensamma pyjamaspartyn för barnfamiljerna.
Socialt trots corona
– Men sen kom coronan. Vi flyttade in i mars 2020, precis när det slog till på allvar, berättar Kristina Örne och skakar på huvudet så att corona-visiret vajar.
– Vi ser fram emot när vi alla kan ses i matsalen, men vi kan träffas ute och på verandan och heja på varandra. Nu bor här 79 medlemmar och 15 barn. Vi är ett gott gäng och till skillnad från ett vanligt hyreshus får vi som bor här intervjua dem som står först i kön när en lägenhet blir ledig. Det är viktigt både för oss och för våra nya grannar att vi har samma inställning till att huset är vårt gemensamma ansvar, säger Kerstin Harringer.
Under resans gång har de dock stött på problem och motstånd. Inte minst från Hyresgästföreningen, där kunskapen om kollektivhus var dålig, enligt trion.
– Jag har varit medlem hela mitt liv, men under åren vi kämpade med att få det här huset att bli verklighet blev jag faktiskt besviken. Det fanns ingen förståelse alls för vad vi ville göra. Jag hoppas Hyresgästföreningen är bättre på det här idag, säger Kerstin Harringer.
Det finns en sak de vill betona för den som drömmer om ett hus där man aldrig behöver vara ensam:
– Var noga med vilken fastighetsägare ni väljer för att bygga och förvalta huset! Efter många turer landade vi hos ett mindre bolag som heter Trollängen Bostad AB, det är vi glada för. De var öppna för våra visioner och det gäller att ge och ta, säger Kristina Örne.
• Gör flera studiebesök och lär er av andra som har olika former av kollektivhus.
• Välj fastighetsägare med omsorg, hellre vänta än att bygga ihop med någon som inte lyssnar på era visioner.
• Skriv ner en tydlig värdegrund, vad ni är för typ av förening och varför ni bor gemensamt.
• Ska ni vara ett hyreshus där alla har varsitt förstahandskontrakt – eller ska föreningen blockhyra och medlemmarna ha andrahandskontrakt? Det finns olika former.
• Vad behöver ni egentligen? Många kollektivhus har rum för allt möjligt. Frågan är: vilka kommer att användas?
• Kom överens med fastighetsägaren om vad som gäller i ert hus. Fastighetsägaren har alltid sista ordet.
