Pensionärer vräks för att de inte får tillräckligt med stöd
Bland de knappt 2 900 avhysningarna 2010 var 205 av de vräkta äldre än 65, visar statistik från Kronofogdemyndigheten. Förra året, när myndigheten genomförde nästan tusen färre vräkningar, handlade det om 210 personer över 65.
Utvecklingen är oroande, anser Pensionärernas riksorganisation, PRO, som efterlyser fler åtgärder för att få ner antalet vräkningar.
PRO och Kronofogden gör samma analys: Vräkningsförebyggande åtgärder riktas i första hand mot andra grupper som hotas av vräkning.
En annan anledning till att antalet vräkta pensionärer inte minskar är att de blir allt fler. År 2010 var 24,5 procent av alla vuxna äldre än 65. Förra året var andelen 26,3 procent. Trots det är Kronofogdemyndighetens statistik över genomförda vräkningar för olika åldersgrupper intressant när man konstaterar följande:
- 2010 vräktes 404 personer i åldersgruppen 18-25. Förra året var de 161.
- Vräkningarna av vuxna upp till 65 har också minskat stadigt, förutom någon enstaka mindre topp när man detaljstuderar statistiken.
- När det handlar om 65-plussare har kurvan i stället varit svagt uppåtgående.
Johan Krantz, analytiker på Kronofogdemyndigheten, konstaterar att äldre trots allt är underrepresenterade när det handlar om vräkningar – 1 på 10 000 av Sveriges 65-plussare blev vräkta förra året, medan det handlade om 1 på 3 000 i åldersgruppen 26-54.
– Redan 2010 var antalet på en väldigt låg nivå, vilket gjorde att det fanns en lägre potential att minska antalet ytterligare, säger han.
I de yngsta åldrarna, 18-25 och 26-34, har vräkningarna minskat dramatiskt. Minskningen bland yngre har också en annan förklaring som står att finna i rapporten ”Unga vuxnas boende” som Hyresgästföreningen presenterade för snart ett år sedan. Då visade det sig att en fjärdedel av unga vuxna, alltså mellan 20 och 27, bodde kvar hemma. Tio år tidigare var de inte ens en på sex. Och morsan och farsan drar sig nog för att kontakta kronofogden om vräkning.
Krantz ser även en annan förklaring:
– Vräkningsförebyggande insatser har främst varit riktade mot barnfamiljer och unga vuxna.
Insatser som äldre inte får i samma utsträckning, enligt Krantz.
– Stöd saknas ibland till äldre som inte har ett socialt nätverk eller anhöriga och som till exempel blir dementa.
På PRO ser man förstås utvecklingen som bekymmersam. Förutom insatser innan kronofogden knackar på, måste pensionärernas ekonomi förbättras.
– Varje vräkning är ett misslyckande för samhället, säger ordföranden Christina Tallberg.
– Vi vet också att allt fler äldre är överskuldsatta och alltså inte har kunnat betala sina skulder. Det kan också bero på att allt fler äldre bor kvar hemma och gör det så länge att de inte längre har förmåga att klara av att ha koll på sin ekonomi.
Tallberg ser tre lösningar på problemet:
– Pensionerna måste höjas och inte minst bostadstillägget. Det behövs också fler bostäder för äldre med rimlig hyror och fler platser på äldreboenden. Kommunen måste också rutiner för att förebygga vräkningar, insatser måste även omfatta äldre personer.
Även SPF Seniorerna, en annan intresseorganisation för äldre, har sett hur bristande insatser kan leda till att äldre vräks.
– Jag känner till exempel till ett fall med en äldre kvinna som blev dement och glömde att betala räkningarna. Det slutade med att hon blev vräkt, säger organisationens pressekreterare Anna Eriksson.
Samtidigt tror hon att det kan komma att bli bättre, i alla fall om vräkningen beror på glömska snarare än dålig ekonomi.
– Det finns något som heter framtidsfullmakt som innebär att någon annan, kanske ett barn eller någon annan närstående, kan sköta räkningarna den dag man blir dement.
Vräkningar av hyresgäster i åldrarna 18-64 följer den nedåtgående trenden för det totala antalet vräkningar. Samtidigt är kurvan för vräkningar av 65-plussare platt och lite uppåtgående. Skillnaden kan inte enbart förklaras med att Sverige får allt fler äldre.
