Riksrevisionen utreder återkrav av bostadsbidrag
Antalet hushåll som får bostadsbidrag och senare tvingas betala tillbaka hela eller delar av summan ökar.
2015 handlade det om 78 000 fall av återkrav, och summan som krävdes tillbaka uppgick till totalt 540 miljoner kronor.
I år har 88 000 svenska hushåll fått besked om återbetalning. Det är 36 procent av dem som sökt. 2016 var det drygt 81 000 hushåll som fick betala tillbaka vilket motsvarade 33 procent.
En stor andel av de som drabbas av återkrav blir skuldsatta, och det gäller i högre grad hushåll med barn.
Bidraget är preliminärt och bygger på uppskattad årsinkomst. Om inkomsterna sedan höjs i slutet av året kan bidragstagaren bli återbetalningsskyldig långt efteråt.
Nu ska Riksrevisionen utreda vilka konsekvenser återkraven får. Bland annat ska den ta reda på vilka grupper av bidragsmottagare som får återkrav från Försäkringskassan, hur stor andel av dem som betalar tillbaka pengarna i tid och hur många som blir skuldsatta.
– Mottagare av bostadsbidrag har relativt låga inkomster och höga bostadsutgifter. Återkraven kan därmed få stora konsekvenser som går stick i stäv med bidragets syfte, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
Resultatet av Riksrevisionens granskning ska redovisas i en rapport som, om allt går enligt planerna, ska publiceras i november 2017.
När man ansöker om bostadsbidrag får man ange beräknad årsinkomst.
Om inkomsten sedan förändras under året ändras också rätten till bostadsbidrag.
Försäkringskassan kontrollerar detta i efterhand genom att stämma av utbetalningarna mot de slutgiltiga skattebeskeden. Det kan alltså dröja två år från att bidraget tas emot till man får besked om återbetalning.
Bostadsbidrag kan sökas av barnfamiljer och personer under 29 år.
Har du rätt till bostadsbidrag? Kolla Försäkringskassans ”Kassakollen” här.
