Migrationsverket om att ostraffade Aliya, 21, låstes in med brottslingar: ”Helt enligt reglerna”
Hem & Hyra har berättat om Aliya och hennes tvillingbror som åkte till Migrationsverket för ett möte och sedan inte kom hem. De låstes in i nära fem månader och tvingades bo med personer som just avtjänat fängelsestraff.
Hem & Hyra har fått fullmakt av Aliya att ställa frågor till Migrationsverket om hennes fall. Generaldirektör Maria Mindhammar vill inte ställa upp på en intervju. I stället svarar Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth.
Aliya, 21 år och ostraffad, berättar att hon har bott på förvar med personer som just släppts från fängelset för grova brott. Är det lämpligt?
– Ja det kan vara så att personer som suttit i fängelse och ska utvisas och personer som dömts till utvisning sitter på förvar tillsammans med personer som är ostraffade. Det ligger på oss att skapa en så säker miljö som möjligt i förvaren så att alla som vistas där känner trygghet, säger Jesper Tengroth.
– Om man följer det utvisningsbeslut som man har fått blir man inte tagen i förvar.
Varför sattes Aliya i förvar?
– Du får ställa den frågan till Polismyndigheten. Det är Polismyndigheten som fattat beslut om att ta henne i förvar.
Men vi har tagit del av Migrationsverkets beslut där det står att ni beslutat om förvar för henne.
– Ja, så kan det vara. Då ska jag titta på det. Ja, hon har inte samarbetat helt enkelt och hon har talat om att hon inte har för avsikt att återvända och då kan man bli tagen i förvar.
Det finns en hänvisning till ett möte på Migrationsverket som Aliya uteblivit från och att hon därmed hållit sig undan svenska myndigheter. Hur kan ni vara säkra på att hon har fått kallelsen, när den skickats med vanlig post?
– Sedan har vi mejlat henne.
Hur kan ni vara säkra på att mejlet kommit fram?
– Ja, men Aliya har meddelat att hon inte har för avsikt att återvända. Då har vi fattat beslut om att ta henne i förvar. Så ser lagstiftningen ut. I det här fallet har vi kommit fram till att hon ska tas i förvar och det är helt enligt reglerna i utlänningslagen.
Är det rimligt att någon kan bli tagen i förvar för att ha missat ett möte hos Migrationsverket?
– Här har myndigheten bedömt att det finns skäl att ta Aliya i förvar, så ja, då är det så.
Varför släpps hon efter nära fem månader?
– Det är Polismyndighetens beslut. I stället så ställdes hon under uppsikt av polisen. Migrationsverket ansåg att hon skulle vara i förvar när vi fattade beslutet om förvar.
Vad är det som har förändrats nu jämfört med när hon sattes i förvar?
– Det kan jag inte svara på. Polismyndigheten har konstaterat att det inte är nödvändigt att ha Aliya i förvar utan att det räcker med att hon ställs under uppsikt.
Varför var det inte tillräckligt med uppsikt från början?
– Vi gjorde den bedömningen då att det var förvar som var aktuellt, för att Aliya inte medverkat till sin egen utvisning.
På förvaret kontrollerades Aliya varje timme under en period. Det har antecknats var hon befunnit sig och vad hon gjort. Varför kontrollerades hon varje timme?
– Vi följer upp våra förvarstagna för att se hur de mår, men också för att se om det händer någonting som kan hota ordning och säkerhet inne på förvaret.
Aliya berättar att personal kom in en gång i timmen på natten för kontroll och tände lampan. Sedan lämnade de utan att släcka efter sig så hon inte kunde sova. Hur ser ni på det?
– Det kan vara så att personen mår dåligt och då behöver vi ha tillsyn. I det här fallet kan jag inte svara på varför vi har gjort kontroller varje timme, och om personal inte släckt lyset, det kan jag inte heller svara på. Om vi smyger in och tittar till personer på natten så ska vi ju göra ett så litet avtryck som möjligt naturligtvis.
Varför separerades Aliya från sin tvillingbror under förvarstiden?
– Det finns ingen skyldighet att låta familjemedlemmar vara på samma förvar. När Aliya i december förra året uttryckte önskemål om att få komma till förvaret i Märsta så fick hon det i februari i år.
Varför tog det så lång tid?
– Det kan bero på olika saker, som att det inte fanns plats. Varför det tog sån tid kan jag inte se.
Aliya fick uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mamma. Nu görs en annan bedömning, varför det?
– Bedömningen är att hon är vuxen. Lagstiftningen är utformad på det sättet att anknytningen upphör i juridisk mening när man fyller 18 år. Då anses man inte ha samma anknytning till sin familj och då krävs ganska exceptionella skäl för att man ska kunna få uppehållstillstånd.
Hur har ni gjort bedömningen att det är säkert för Aliya att återvända till Somalia?
– Vi har gjort en samlad bedömning. Bevisbördan ligger hos den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige. Aliya har inte kunnat visa att hon behöver skydd.
EU:s asylbyrå EUAA skriver att terrorgruppen al-Shabaab sedan 2025 inlett en offensiv i den region i Somalia som Aliya kommer ifrån. 70 000 människor har fördrivits från området på grund av urskillningslöst våld.
– Vi har gjort en samlad bedömning och kommit fram till att hon inte är i behov av skydd i Sverige.
Riksrevisionen har riktat skarp kritik när det gäller Migrationsverkets och polisens hantering av förvar. Enligt granskningen finns det brister i styrning, uppföljning och analys, både vad gäller prioriteringen av vem som ska tas i förvar och om förvaren drivs på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt. Det finns risk för stort personligt lidande om personer tas i förvar utan att det uppfyller sitt syfte, och omotiverat höga kostnader för staten.
Myndigheten påpekar också att det är en ingripande åtgärd att frihetsberöva någon och att förvar bara ska användas när andra alternativ inte är tillräckliga.
Hur ser ni på den kritiken?
– Det är jättebra att Riksrevisionen granskar vår verksamhet.
Vad gör ni utifrån kritiken?
– Vi jobbar kontinuerligt med att utveckla förvarsverksamheten. Vi tittar på hur kan vi jobba bättre och hur ledning och styrning av förvarsverksamheten ska se ut.
Det har inte landat i några konkreta åtgärder hittills?
– Nej, det har inte landat i något konkret än.
Förra året konstaterade Riksrevisionen att Migrationsverkets och gränspolisens hantering av förvar innebär en risk för onödigt lidande för den enskilda individen och medför höga kostnader för staten. Riksrevisionen betonade att förvar bara ska användas när inga andra alternativ finns.
Justitieombudsmannen, JO, har konstaterat att personal på förvar genomför kroppsvisitationer och närvarokontroller utan att det i varje enskilt fall gjorts en bedömning av de lagliga förutsättningarna för det.
