Skottet gick rätt genom barnens fönster
Vid middagsbordet pratade paret med sina döttrar, två och fyra år, om dagens Luciatåg på förskolan. Plötsligt hördes ett ljud som av krossat glas. Amélie Truchy trodde att något pynt hade åkt ner från julgranen och gick ut i vardagsrummet för att kolla.
– Då hörde jag ett skott, säger Amélie.
Utan att tänka sig för gick hon fram till fönstret. Ute i mörkret såg hon gestalter som sprang iväg.
– Jag sa till Élodie att ta barnen och gå till badrummet. Sedan ringde jag polisen, säger hon.
Skottlossningen är bara en av flera på och kring Kvarngärdet det senaste året. Skjutningen är fortfarande ouppklarad men polisen tror inte att måltavlan var någon av lägenheterna i huslängan.
– Här bor bara barnfamiljer och pensionärer. Jag tror att några personer bråkade, de hade vapen med sig och så gick skott iväg av misstag, säger Élodie Chapurlat, som var höggravid vid tillfället.
De första tre nätterna efter händelsen sov familjen hos kompisar.
– Det var glassplitter överallt och polisen hade spärrat av rummet, säger Amélie.
En månad senare har fastighetsägaren Stena fortfarande inte bytt ut den yttre glasskivan i fönstret, bara den inre. Enligt fastighetschefen Mikael Röjdemark beror det på att det är en speciell typ av fönster med stålram som måste beställas och tillverkas. Men så länge skotthålet finns kvar är det svårt att gå vidare.
– Jag brukar dra ner rullgardinen för att slippa se det. Skottet gick för högt för att barnen skulle kunna ha träffats, om vi inte höll dem i famnen. Men det gick precis i höjd med våra huvuden, säger Élodie och ryser till.
Paret kommer från Frankrike och har bott i Uppsala i åtta år. De forskar båda i ekologi på universitetet, Elodie om växter och Amelie om floder.
– Uppsala kändes så säkert. Vi cyklade i stadsparken mitt i natten, minns Amelie den första tiden i den nya hemstaden.
För två tre år sedan märkte de att något förändrades i gatubilden.
– Vi började bli mer försiktiga. Men nu är vi snarare paranoida. Vi reagerar på ljud och vill veta vad som händer utanför fönstret, säger Elodie.
– Jag tror inte att Sverige är förberett på den här typen av problem. Det var så tryggt här förut, men de senaste åren känns det som det har löpt iväg bortom all kontroll. Kanske finns det inte tillräckligt med poliser, säger Amélie.
På Kvarngärdet har de bott i sju år. Men nu vågar de inte längre bo kvar utan hoppas kunna byta till en annan lägenhet inom Stenas bestånd någon annanstans i Uppsala, under de ytterligare två år de har planerat att bo i Sverige innan de återvänder till Frankrike.
– Vi gillar lägenheten men trivs inte längre i området. Men vi vill inte bo i Gränby, där har vi hört att det är så mycket skjutningar och knarkhandel. Kanske kan vi byta till en lägenhet i Luthagen, säger Amelie.
- De tre hyresvärdarna ordnar trygghetsvandringar i samarbete med bland andra Hyresgästföreningen. Hyresgästerna får peka ut ställen som känns otrygga så att bolagen kan vidta åtgärder.
- Efter skottlossningen mot Amélies och Élodies lägenhet (se artikel intill) planterade Stena en häck för att försvåra för obehöriga att närma sig huset.
- Bostadsbolagen har anlitat ett vaktbolag som regelbundet ronderar på Kvarngärdet.
De samarbetar också med en förening som nattvandrar i Gränby/Kvarngärdet.
