Västsvenska kommuner mörkar svar om avhysningspolicy
En 42-årig kvinna med stödbehov vräktes felaktigt från sin bostad. Bakom vräkningen stod Vänersborgs kommun. Det avslöjade av Radio Väst i maj.
På Hyresgästföreningen såg man allvarligt på det inträffade.
– Det är extra allvarligt eftersom det handlar om personer som befinner sig i en socialt utsatt position och som behöver samhällets stöd, sade chefsjurist Lennart Björkman, som aldrig hört talas om något liknande under sina arton år på Hyresgästföreningen.
Rutinerna som Vänersborgs kommun tillämpat var, enligt Lennart Björkman, ett ”hemmasnickeri” som inte var förenligt med gällande lagar och regler. I Vänersborgsrutinerna stod det bland annat att förvaltare/god man eller biståndsbedömare inte ska informera den boende om den kommande avhysningen. Dessutom angavs en handlingsplan för hur kommunen själv ska agera vräkningsinstans, när det i själva verket endast är Kronofogden som kan ha det uppdraget.
– Den boende fick alltså ingen som helst möjlighet att bestrida vräkningen rättsligt, sade Lennart Björkman.
Efter radions avslöjande erkände ansvariga på Vänersborgs kommun sitt fel och backade från rutinerna.
Men på Hyresgästföreningen hade en fråga väckts.
Har andra kommuner burit sig lika regelvidrigt åt som Vänersborg?
– Det som inträffat i Vänersborg är så allvarligt att vi vill undersöka om motsvarande rutin finns i andra kommuner, sade Magnus Ejerhed, bostadspolitisk analytiker på Hyresgästföreningen, och drog igång en granskning av rutinerna i delar av Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg.
Frågor skickades till socialcheferna i totalt 38 kommuner. Hyresgästföreningen krävde svar på hur avhysningar kommuniceras till boende och dennes stödpersoner. Vilka åtgärder som vidtas om den boende inte uppger hur man ställer sig till avhysningen alternativt motsätter sig avhysningen. Samt vilka säkerhetsrutiner man använder om en avhysning ska verkställas.
Men tre månader senare har endast drygt hälften av kommunerna svarat. Något som, enligt Magnus Ejerhed, väcker nya frågor.
– Jag ställde frågan till socialcheferna, som ju ändå har överordnat ansvar. Men det blev mycket omdirigeringar. Vem som borde svara var ofta långt i från solklart. Att de hänvisar till att de lämnat frågan vidare utan att någon annan återkommer med svar lämnar ju en del öppet för tolkning. Det är möjligt att det döljer sig missförhållanden i de kommuner där vi inte fått något svar, säger han.
I de svar som trots allt kommit in har Hyresgästföreningen inte sett något anmärkningsvärt. Men det faktum att så få kommuner helt låtit bli att svara visar, enligt Ejerhed, att Hyresgästföreningen måste ha fortsatt koll på frågan.
Hur ser er fortsatta granskning ut?
– Det blir inte helt lätt att ha koll. Särskilt då många verkar lösa det när situationen uppstår, och inte har någon fastslagen policy för hur det ska gå till. Men nu vet de i alla fall att de har andras ögon på sin verksamhet, säger Magnus Ejerhed och fortsätter:
– Vi kommer fortsatt vara mer vaksamma om vi snappar upp missförhållanden, från förtroendevalda och andra i kommunerna. Eventuellt kan vi ta med oss frågan i kommande politikersamtal, som en punkt där vi kan be att den vi pratar med återkommer, om inte svar kan ges på stående fot. Men det är något vi behöver diskutera internt inför att verksamhet under mer normala förhållanden startas upp igen efter coronapandemin.
