Se om du har råd att bo som pensionär

Mer än var tredje pensionär i Sverige är i dag fattigpensionär. Det innebär att man i någon mån får så kallad garantipension – ett statligt pensionsstöd för de med allra sämst ställt. Det innebär också att man har cirka 6 000 till 8 000 kronor efter skatt i allmän pension att leva på varje månad.

En förkrossande majoritet av dessa människor – 80 procent – är kvinnor, visar Pensionsmyndighetens statistik.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Nu oroar sig blivande pensionärer för hur de ska ha råd att bo i framtiden. En undersökning som opinionsinstitutet Skop utfört på Hem & Hyras begäran visar att varannan kvinna och var tredje man över 50 år befarar att pensionen inte kommer att räcka till hyran.

Ensamboende oroar sig av naturliga skäl mer än gifta eller sammanboende.

En av de kvinnor som får en klump i magen varje gång pensionsprognosen dimper ner i brevlådan är 58-åriga Anna-Karin från Malmö.

Läs ocksåNär pengarna inte räcker – så gör du med hyran

Hon har jobbat heltid inom sjukvården i 30 år, men har ändå en tillvaro som fattigpensionär framför sig.

Om hon väljer att arbeta till 65 år kommer hon att kunna plocka ut strax under 8 000 kronor i total pension.

– Pensionssystemet är en katastrof. Det krävs ingen miniräknare för att inse att det alltså gäller att välja mellan att äta eller bo, berättar hon.

Läs ocksåÖverhyra – så får du tillbaka pengar om du betalat för mycket

För att klara av att överleva som åldring har Anna-Karin i sju år letat efter en billigare lägenhet. Men varje gång någon passande bostad blivit ledig har värden passat på att renovera och höja hyran drastiskt.

Anna-Karin har gett upp hoppet.

– Jag kommer att ha en synnerligen obehaglig tid som pensionär, klaustrofobiskt bakbunden av min ekonomi.

Men även med en genomsnittlig total pension kan det bli en balanskonst att få råd att både leva och bo. Hem & Hyra har genom att kartlägga hyrorna i landets 25 största kommuner (se tabell på höger sida) gjort en prognos för hur boendekostnaderna kommer att utvecklas jämfört med pensionen.
Uträkningen visar att hyrorna för vanliga lägenheter samt så kallade trygghetsbostäder kommer att dubbleras till år 2035, om de höjs i motsvarande takt som de senaste 20 åren.
Under samma period riskerar storleken på pensionen att ha minskat med 20 procent, om folk fortsätter att sluta arbeta vid 65 års ålder.
Om man utgår från Konsumentverkets definition av en skälig levnadsnivå för en person över 61 år – cirka
4 500 kronor exklusive hyra – uppenbaras en rad dystra slutsatser:

• En fattigpensionär har varken i dag eller i framtiden råd att både leva drägligt samt bo i den billigaste trygghetslägenheten i sin kommun (se tabell på höger sida).
• En kvinna med genomsnittlig total pension har i dag precis råd med att både leva drägligt samt bo i en genomsnittlig enrummare på trygghetsboende. Om drygt tio år har hon inte ens råd med den billigaste trygghetsettan i sin kommun.
• Om 20 år kommer den genomsnittlige pensionären inte att ha råd att både leva drägligt samt bo i den billigaste trygghetslägenheten i sin kommun.
• I dagsläget har de flesta, inklusive fattigpensionärer, råd att både leva drägligt samt bo i en genomsnittlig vanlig enrummare. Om mindre än tio år kommer fattigpensionären inte ha råd med någon lägenhet.

72-årige Bo Högrelius i Stockholm är en av flera hundratusen svenska pensionärer som har varit tvungen att krama det sista ur varje krona för att få ekonomin att gå runt.

Innan han gick i förtidspension för tio år sedan var livet ett helt annat.

–Jag brukade vara en globetrotter, nu har jag inte rest längre än Helsingfors på ett decennium. Att röka, dricka eller gå på restaurang har man inte råd med som pensionär, det ska man ha klart för sig. Men det går att överleva på havregrynsgröt.

I våras tog Bo Högrelius beslutet att teckna ett så kallat hypotekslån, för att få lite mer pengar att röra sig med.

– Många vet inte om att man har den möjligheten om man äger ett fritidshus eller en lägenhet. Min framtid är räddad, men å andra sidan lever jag på det här viset upp barnens arv.

Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren håller inte med om att framtidens pensionärer går ett mörkt öde till mötes. Han tror att svenskarna i takt med att vi lever längre också kommer att ta ut pensionen senare. Därmed kommer den totala mängden hopsamlade pengar att vara större när vi drar oss tillbaka.

Om 20 år rekommenderas människor att arbeta tills de är 68 för att få ut fullvärdig pension.

– Tanken är att tvinga fram senare pensionsavgångar. Om man börjar jobba tidigt och slutar sent har man skäl att vara ganska optimistisk, Men väljer man att gå vid 65 blir pensionen betydligt lägre, säger han. ]