1,3 miljoner svenskar är trångbodda
År 2012 var 16,8 procent av svenskarna trångbodda. Det är den största andelen på 30 år.
– Det sker sällan någon större skillnad från år till år, men över tid kan vi se att trångboddheten ökar. Både enligt norm 3, som vi brukar tala om och enligt norm 2, som är den lite mer extrema trångboddheten. Då bor man mer än två personer per sovrum, säger Philip Andö, statistiker på Statistiska Centralbyrån, SCB.
4,6 procent av landets befolkning bor trångt enligt norm 2.
Vanligast är det att bo trångt i en hyresrätt i storstad. Ensamstående föräldrar är överrepresenterade, liksom unga personer. Men störst är skillnaderna mellan personer med svensk och utländsk bakgrund.
Bland utrikes födda är det tre gånger vanligare att bo trångt än bland svenskfödda. Den extrema trångboddheten är fem gånger vanligare.
Skillnaderna gäller inte bara under den första tiden i landet. Även av dem som är födda i Sverige och har två utrikesfödda föräldrar bor nästan en tredjedel trångt.
– Det är inte så att det jämnar ut sig. Tvärt om – skillnaden mellan personer med svensk och med utländsk bakgrund är större nu är på 80-talet. Det gäller i boendet, men också på flera andra områden, säger Philip Andö.
2012 | |
---|---|
Trångboddhet enligt Norm 2 | 4,6 procent |
Trångboddhet enligt Norm 3 | 16,8 procent |
Normal utrymmesstandard | 53,3 procent |
Hög utrymmesstandard | 42,1 procent |
Källa: SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden, ULF/SILC. |
Boverket använder fler normer för att mäta trångboddhet.
Norm 3:
Ett hushåll räknas som trångbott om det finns fler än en boende per sovrum, kök och vardagsrum oräknade.
Sammanboende kan dela sovrum medan varje barn ska ha eget rum.
Ett hushåll med fyra personer ska ha minst fyra rum och kök för att inte vara trångbott.
Norm 2:
Ett hushåll räknas som trångbott om det finns fler än två boende per sovrum, kök och vardagsrum oräknade.
Ensamstående anses inte trångbodda oavsett antal rum.
Ett hushåll med fyra personer ska ha minst 3 rum och kök för att inte vara trångbott.
Bakgrund:
Boverket satte upp sin första norm för trångboddhet på 1940-talet. Norm 2 kom på 1960-talet och norm 3 1974. Det är den som tillämpas i statistik över trångboddhet. Samtidigt anser många bostadsbolag att norm 3 är föråldrad och alltför generös.