Boverket: Allmännyttan är affärsmässig
Boverket har bland annat gått igenom hur allmännyttans ekonomiska ställning har påverkats sedan lagen om allmännyttiga bostadsbolag förändrades 2011. Bland annat innebar förändringarna att allmännyttan skulle ge en marknadsmässig avkastning till sina ägare, det vill säga kommunen.
Utifrån en jämförelse mellan de avkastningskrav som gäller för de större privata bostadsbolagen och de större kommunala koncernerna krav så tycks de allmännyttiga bostadsbolagen leva upp till kraven, enligt Boverket.
Nettointäkterna för allmännyttorna har ökat mer än för de privata bostadsbolagen. Under 2012 och 2013 med 4,0 respektive 3,0 procent. Det är väsentligt mer än för åren dessförinnan där genomsnittet var 1,54 procent.
De privata fastighetsägarnas nettointäkter ökade under 2012 och 2013 med 3,8 respektive 2,0 procent.
Boverket flaggar dock för en viss osäkerhet i bedömningen, eftersom Statistiska centralbyråns siffror inte uppdaterats längre fram än till 2013.
– Rapporten haltar tyvärr i det avseendet. Men av allt att döma agerar allmännyttan affärsmässigt i så stor utsträckning som de kan, säger Assar Lindén, utredare på Boverket som tagit fram rapporten.
Eftersom hyreshöjningarna under åren varit måttliga är det ett rimligt antagande att de kommunala bostadsbolagen sett över sina kostnader.
En annan tendens är att kommunerna direktäger fler bostäder. År 2015 ägde kommunerna sammanlagt 5 900 bostäder, i form av bostadsrätter eller småhus. Preliminära siffror visar att under 2016 växte direktägandet med ytterligare minst 1 000 bostäder.
– Vad det beror på kräver djupare analys. Det kan vara så att allmännyttan blivit mer stram i sin affärsmässighet. De direktägda lägenheterna hyrs ut till människor som annars skulle ha svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Jag undrar om man tänkte på att det här skulle kunna bli en effekt när den nya lagen infördes, säger Assar Lindén.
