Energideklarationerna rasar in, utan hot om vite

Kravet att alla större byggnader, och alla villor som säljs, ska vara energideklarerade bygger på ett EG-direktiv. Avsikten är att stimulera fastigheternas ägare att minska energiförbrukningen.

Det är kommunerna som ska se till att lagen följs. Kommunerna kan utfärda vitesföreläggande för den fastighetsägare som inte lämnar deklarationen i tid.

Mycket tyder på att ingen kommun använt den möjligheten. Regeringen och kommunernas organisation SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har varit överens om att de skulle ”vara generösa” i sitt myndighetsutövande.

 

En orsak var att det inte fanns tillräckligt många kompetenta energikonsulter för att allt skulle hinna bli klart till årsskiftet.

Men deklarationerna strömmar in till Boverket, 10-15 000 i månaden.

– Jag har inte hört talas om att någon kommun använt sig av vite som påtryckning säger Ulrika Jardfelt, enhetschef för fastighetsutveckling inom de kommunala fastighetsbolagens organisation Sabo.

– Kommuner som hade den ambitionen har backat. Vitesföreläggande är krångligt, eftersom alla fastighetsägare ska behandlas lika.

 

Kommunen får inte diskriminera genom att hota somliga syndare med vite samtidigt som andra slipper viteshotet. Det betyder att vitesföreläggande förutsätter att kommunen kontrollerat samtliga byggnader.

Däremot finns det kommuner som skickat brev med påminnelser till samtliga fastighetsägare.

Det kostar pengar att upprätta en energideklaration, många gånger behövs en extern konsult. Därför fanns farhågor att energideklarationerna skulle leda till höjda hyror.

– Det låter konstigt säger Bosse Rutberg, energihandläggare inom SKL.

– Avsikten är ju att hyresvärden ska effektivisera energianvändningen, och på så sätt minska fastighetens driftskostnader. Det är ju raka motsatsen till hyreshöjningar!

 

Riksrevisionen har kritiserat reglerna kring energideklarationen för att vara otydliga och motsägelsefulla, och för att deklarationerna inte ger fastighetsägarna tillräckligt underlag för effektiviseringar. Riksrevisionen gillar inte heller att SKL ”med regeringens goda minne uppmanar kommunerna att inte följa den lag som riksdagen beslutat”.

”Detta kan undergräva systemets legitimitet”, skriver Riksrevisionen.