HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Forskaren: ”Vanligast i områden där det skett en förändring”

Göteborg Allt fler bostadsrättsföreningar bygger in sig bakom staket och murar. Otrygghet kombinerat med bristande social gemenskap är en del av förklaringen, visar forskningen.
Foto: Privat
Mikaela Herbert, doktorand i urbana studier vid Malmö Universitet.

– De senaste 20 åren har fenomenet ökat, det har skett en normalisering, säger Mikaela Herbert.

Hon är doktorand i urbana studier vid Malmö universitet och har skrivit en rapport om bostadsrättsföreningar som stängslar in sig.

Läs också43-årig kvinna åtalad efter explosionen i Luleå

I sitt arbete kunde hon se att staketbyggandet ökat i två olika typer av stadsdelar.

– I Malmö låg merparten av föreningarna i områden där det skett en förändring mot ökad social utsatthet. De jag intervjuade upplevde minskad trygghet. Orsakerna de angav varierade från allvarliga konflikter med inslag av hot och omfattande skadegörelse, till sådant man kan förvänta sig i en stad. Till exempel problem med cykelstölder eller att människor genar över gården och sitter på föreningens bänkar, säger Mikaela Herbert.

Den andra gruppen av bostadsrättsföreningar låg i välmående stadsdelar där det inte skett några större sociala förändringar.

Läs ocksåHon känner sig otrygg i sitt eget hem – får inte byta lägenhetFönster med regndroppar på, utanför mörka trädsiluetter och moln. En kvinna som vill byta lägenhet på grund av oro nekas byte.

– Där verkade det snarare vara någon form av granneffekt, att man påverkas av vad andra föreningar gör, i kombination med låg toleransnivå för mindre ordningsstörningar, säger Mikaela Herbert.

Ofta var det inte en enad front som stod bakom beslutet att bygga mur eller staket.

– De som var mest angelägna var också sådana som deltog på föreningsstämman. De kunde få en grupp att engagera sig runt frågan. Sedan finns det alltid motståndare och olika åsikter. Att det blir ett staket behöver inte tolkas som att en majoritet aktivt ställt sig bakom det, säger Mikaela Herbert.

Läs ocksåSå långa är kötiderna till de mest populära adresserna - Elin väntade i 15 årEn blond kvinna i halsduk och jacka står framför en tall och hyreshus.

En delförklaring till staketen verkade vara just svårigheten att få människor att engagera sig i det gemensamma boendet.

– När man upplever otrygghet finns det två vägar man kan välja. Antingen sociala insatser, att boende bryr sig, håller koll på gården och säger till om de ser något. Eller en passiv lösning där man anpassar miljön och bygger ett staket. Då kan den fysiska lösningen vara enklast, även om den också är dyrast, säger Mikaela Herbert.

Vad tänker du själv om att fenomenet blir allt vanligare?

– Svår fråga. Jag tänker att det handlar om frågan vad trygghet är. Med ett staket skapar man upplevelsen av att det är mer tryggt på insidan. Men då kanske det också känns mindre tryggt på utsidan.

LÄS MER: Vänner på varsin sida stängslet

Läs också Efter storbranden i hyreshuset – systrarna Alsaidan lever på hoppet Förhöjda radonvärden i Jokkmokkshus bestånd

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.