Hyresregleringarna hindrar stadsutvecklingen

Jönköping Hyresregleringarna måste bli mer flexibla. Annars hotas hyresmarknaden att dö ut. Det menar bostadsforskaren Jan Jörnmark som i en rapport studerat Jönköpings stadsutveckling de senaste femtio åren.

Jan Jörnmark har tillsammans med kulturgeografen Patrik Sjöberg skrivit rapporten på begäran av Fastighetsägarna. Rapporten, som nyligen presenterades för på en presskonferens i Jönköping, visar hur bostadsmarknaden i Jönköping har påverkats av hyresregleringen från 1970-talet och framåt.

Rapporten visar att fram till 1980 tömdes stadskärnorna på invånare. Äldre och centralt belägna husen förföll och hyrorna sjönk. Istället växte moderna attraktiva förorter fram. På 80-talet vände utvecklingen och accelererades sedan av avregleringar på 1990-talet som satte fart på ett marknadsstyrt byggande av främst bostadsrätter.

Läs ocksåAlice favoritträd sågades ner – trots löfte om flyttTvå bilder som visar en flicka i ett träd och den andra hur trädets stam sågats upp som tavlor på väggen.

– Efter 1995 börjar både arbetstillfällen och boenden öka i centrum. Tätortens centrum återuppstod och är idag den mest attraktiva plasten att bo på, säger Jörnmark.

Han menar därför att prisuppgången på centralt belägna bostadsrätter inte är en bostadsbubbla. Det är istället en sund återhämtning från 1900-talets begränsande regleringar.

Men Jörnmarks menar att hyresmarknaden inte kunnat använda sig av marknadsmekanismerna som bostadsrätterna gjort. Hyressättningen bygger fortfarande på ett bruksvärdessystem.

Läs ocksåHyrespengar hamnar i kommunens kassa – hyresgästen Shandi: "Det känns orättvist"Halvkroppsporträtt i miljö. Shandi Moen till vänster i brund vågigt hår och svart täckjacka, står tätt intill Matti Klenz-Tornow i lite lkusare kortklippt frisyr, mörkt helskägg och liten mustasch, svart jacka, tjock guldkedja om halsen, ett litet örhänge i vänster öra. I bakgrunden flerfamiljshus i gulbeige tegel med bruna tak. Snö på marken. Shandi Och Matti tycker att det är konstigt och orättvist att en del av deras hyrespengar går till kommunen.

– Det ska skydda vanliga hyresgäster från fastighetskapitalister, men har motsatt effekt. Den välbärgade medelklassen bor i charmiga gamla lägenheter med låga hyror i de återupplivade innerstäderna. Istället har det blivit dyrare att bo i mindre attraktiva områden utanför det åtråvärda centrum, säger Jörnmark och menar att hyressättningen bör bli mer flexibel och mer beroende av läget.

Men Hyresgästföreningen instämmer inte. Dagens system med att fastighetsägare och Hyresgästföreningen förhandlar hyrorna utifrån de lokala förutsättningarna på orten fungerar bra. Det tillgodoser både fastighetsägarens intresse att driva ett framgångsrikt företag och hyresgästernas intresse att ha ett tryggt hem.

– Själva tanken med att som i dag ha hyresrätter för alla och inte bara social housing eller socialbostäder för de allra fattigaste, är att alla ska ha chansen att bo där de vill utan att begränsas allt för mycket av sin plånbok, säger Björn Johansson, regionordförande.

Läs ocksåKnivstabostäder vill höja hyrorna med nio procent: ”Det är för jävligt”En tudelad bild. Den t v föreställer Knivsta stationshus. Den t h en sedelbunt.

Han menar att motsatsen till dagens system, kan bli förödande för den enskilde.

– Alternativet blir att hyresvärden själv sätter hyran och att hyresgästen får acceptera den eller flytta. Ett sådant system leder till segregation, utpekning och minskad frihet. Anledningen till att man vill måla upp ett katastrofscenario är för att få igenom de reformer man vill, nämligen marknadshyror, och på så sätt kunna tjäna mer pengar.

 

 

Läs också Majd ville ha en trädgård - fick ett trädäck: Strid om månadshyra blir ett fall för tingsrätten Familjen höll på att bli hemlös – så lever de idag: "Vi behöver inte vara oroliga längre"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.