Socialbidrag – nej tack
Det är en snårig djungel för den som vill reda ut hur de olika uthyrningsreglerna ser ut hos de privata och de kommunala värdarna i Halland. Den som kvalificerar sig ekonomiskt i en kommun kan få nej av en annan. Och ett bostadsbolag som säger nej till någon som har socialbidrag kan säga ja om den sökande har en borgensman. Det kommunala bostadsbolaget i Falkenberg säger konsekvent nej till de som har socialbidrag.
– Vi accepterar aldrig några som har socialbidrag. De kan aldrig få ett förstahandskontrakt, säger Katarina Lindh, kundservicechef vid Fabo.
Men ett nej kan bli ett ja om socialen står för kontraktet och hyr ut i andrahand till hyresgästen.
Varför accepterar ni inte socialbidrag som inkomst?
– Ett försörjningsstöd kan ändras väldigt snabbt. Både a-kassa, CSN och bostadsbidrag är på längre perioder och är därför godtagbara som inkomster, säger Thomas Brynås, vd vid Fabo.
Och om en person har hyresskulder måste skulden först vara reglerad innan han eller hon får en lägenhet hos Fabo igen.
Fem mil österut finns det kommunala bostadsbolaget Hyltebostäder. De accepterar socialbidrag som inkomst.
– Har lägenheten en rimlig hyra ser vi inget hinder att den sökande har socialbidrag. Det är därför allmännyttan finns. Den ska finnas för alla, säger Claes Johansson, Hyltebostädres verkställande funktionär.
Däremot är de hårdare när det kommer till obetalda hyresskulder.
– Om de har en skuld hos oss säger vi i 99 procent av fallen nej. Men om något förändras i deras liv kan vi göra en betalningsplan. Folk som tar tag i sig själva får man ju försöka hjälpa. En borgensman är en annan lösning.
– Om någon inte betalar sin hyra drabbar det ju alla andra hyresgäster. De är ju de som får betala notan till slut. Det är inte heller rättvist.
Hyresgästföreningen anser att det är varje kommuns ansvar att se till att det finns bostäder till alla invånare. Men idag är det främst unga som är en utsatt grupp.
– De flesta bostadsbolag fångar upp de mest utsatta på ett eller annat sätt, säger Evalena Agertoft, enhetschef för juridik och förhandling.
Hon ser en fara i att de som kommer i kläm främst är ungdomar och andra som inte etablerat sig på arbetsmarknaden.
– De som har det tuffast idag är ekonomiskt svaga grupper. Vi får ofta samtal från förtvivlade föräldrar som bor med sina vuxna barn bara för att dessa utestängs från arbets- och bostadsmarknaden. Alla kan ju inte studera på universitetet i tio år.
