I över hälften av Hallands kommuner bor flest fattiga barn i ägt boende

Sett till antal fattiga barn bor flest i hyresrätt. Dock stämmer det inte på alla håll. I över hälften av Hallands kommuner bor flest fattiga barn i ägt boende.
Hem & Hyra har tillsammans med Statistiska centralbyrån tagit fram unika siffror som visar hur de fattiga barnen bor i Halland. Undersökning visar att de fattiga barnens boendeform varierar kraftigt mellan kommunerna. I Laholm och Falkenberg bor det betydligt fler fattiga barn i ägt boende, medan i Halmstad, en kommun med en relativt stor allmännytta, är de fattiga barnen överrepresenterade.

– Det är stora lokala variationer vilket säger mycket om att vi har olika bostadsmarknader i Sverige, säger Martin Grander doktorand och bostadsforskare vid Malmö högskola.

Läs ocksåBetalade inte hyra på flera år – nu kommer chocknotan på 425 000 kronor

– Vi kan knappast prata om en bostadsmarknad längre. Trots det är hyresrätten den vanligaste boendeformen hos fattiga. Det är också det dyraste boendet. Det är ironiskt att de som har allra minst pengar är hänvisade till den dyraste boendeformen. Inkomstskillnaderna reproduceras med det här bostadssystemet.

– Idag hänvisas de fattiga till dyra andrahandsboenden med låg standard och dåliga villkor. Om det fortsätter så här har vi en ny klass som inte har samma rättigheter som alla andra.

Olle Wallin vet allt om vad det innebär att uppfostra barn med lite pengar. När dottern Jasmine stod där i sin studentmössa och vita klänning var det som om luften gick ur honom.

Läs ocksåFå kommuner erbjuder hyresgaranti – men Sofia och barnen fick hjälp att bo kvar: "Jag hade tur"

– Det gick vägen. Jag löste det, hon fullföljde skolan, säger han och berättar att Jasmine, den där dagen för ett år sedan gick ut med toppbetyg.

– Jag var så stolt och trött, säger han.

Under hela Jasmines uppväxt har han kämpat för att få ekonomin att gå ihop.

Läs ocksåGrannarna Lena och Birgitta flyttade ihop: "Vinner så mycket på det"

– Jag har alltid varit noga med att betala hyran och elen först. Sedan gällde det att få pengarna att räcka till mat. Jasmine har alltid varit prio ett, säger Olle Wallin som ibland åt gröt och flingor de sista dagarna i månaden för att få det hela att gå ihop.

Att de hade det sämre ekonomiskt ställt än många av Jasmine klasskamrater var inget han tror att hon reagerade på. I alla fall inte då.

– Det är först nu, när hon har blivit stor, som hon har insett hur illa det var. Vi hade aldrig tv-spel och liknande. Jag sa att det var för att det inte var bra för henne men nu vet hon att det fanns andra skäl. Det samma gällde mitt ständiga tjat om att hon skulle vara rädd om sin mobiltelefon. Jag hade aldrig hade haft råd att köpa en ny om något skulle ha hänt med den, säger Olle Wallin som på grund av en tarmsjukdom har varit sjukpensionär de senaste 15 åren.

Att det finns ekonomiska skillnader mellan barn är något som han tror att främst vuxna tänker på. Att hans dotter i många fall har haft andra ekonomiska förutsättningar än rikare klasskamrater har inte bara fått negativa följder. Olle Wallin har inte kunnat ge henne pengar men däremot tid och kärlek. Dessutom väckte den ekonomiska situationen en kämparglöd hos hans dotter.

– Hon fick en drivkraft att ägna sig åt studierna, hon ville inte hamna i samma sits som sina föräldrar. I höst ska hon börja läsa kriminologi på universitetet. På helgerna vill hon jobba extra för att slippa ta studielån, säger Olle Wallin.