66 procent dyrare att bo i ny hyresrätt
Inte sedan 70-talet har det byggts med sådan frenesi som de senaste åren. Men nya hyresrätter är dyra. Statistik från SCB visar att mindre än hälften av dagens hyreshushåll skulle ha råd att byta upp sig till en nyproducerad lägenhet.
För den som äger sitt boende är situationen en annan, skriver Hyresgästföreningen i en färsk rapport. I Storstockholm är månadskostnaden för en nybyggd hyresrätt på 70 kvadratmeter nästan 11 000 kronor. Motsvarande bostadsrätt är enligt Hyresgästföreningens beräkningar 4 600 kronor billigare i månaden.
I snitt kostar det i Sverige nästan 9 900 kronor i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 70 kvadratmeter, medan motsvarande bostadsrätt går loss på drygt 6 000 kronor, exklusive amorteringar.
– Det här är en historiskt stor skillnad. Och då har vi inte tagit med den enorma värdestegringen som skett för bostadsrätter, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen och författare till rapporten.
Skillnaden beror delvis på att bostadsrättsinnehavare kan dra av räntan på sina lån samt att bostadslån för tillfället är ovanligt ”billiga”. Därtill är fastighetsskatten låg.
På sikt måste också något göras åt de orättvisa, skattemässiga skillnaderna mellan det ägda och hyrda boendet, skriver Hyresgästföreningen.
”Skillnaden har skapats av politiken och måste lösas av politiken”.
Det främsta skälet till det stora glappet är emellertid de skenande hyrorna i nyproduktionen. Trots den låga inflationen med dess superlåga räntor har hyrorna för nya hyresrätter ökat med över 40 procent på tio år, pådrivna av bostadsbristen.
– Hyrorna har gått upp väldigt mycket, och är nu på nivåer som inte är långsiktigt hållbara. Vi ser att man på håll i landet börjar få vakanser i nyproduktionen, säger Erik Elmgren.
De dyra nyproduktionerna möter inte dagens skriande efterfrågan på lägenheter med rimliga hyror, skriver Hyresgästföreningen. Därmed består bostadsbristen trots ett ökat byggande.
En annan sak som driver upp hyrorna är att nyproducerade lägenheter blivit lönsamma investeringsobjekt för privata fastighetsägare som vänder sig till så kallade betalningsvilliga hyresgäster.
Till och med onödigt lönsamt, resonerar Hyresgästföreningen, som hävdar att privata fastighetsägare ofta sätter den kortsiktiga vinstmaximeringen före långsiktig hållbarhet. Enligt Svenskt bostadsindex gav hyresbostäder i Sverige år 2015 tredje högst avkastning i en internationell jämförelse, strax efter Danmark och Tyskland.
Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen, menar att det måste få finnas en morot för den som väljer att äga sitt boende själv.
– Det ska finnas en skillnad, men hur stor den är kan vi diskutera. Just nu är den för stor.
Riksdagsledamöterna Lars Eriksson (S) och och Ewa Thalén Finne (M) riktar viss kritik mot hur undersökningen genomförts. Att man jämför näringsverksamhet med ett privat ägande. Inte minst eftersom bostadsrätterna riskerar att bli betydligt dyrare när räntorna höjs.
– Man gör det lite väl praktiskt för sig själv när man räknar bort amorteringen, vilken onekligen spelar stor roll även om det är en form av sparande. De cashen ska ändå ut för att man ska få bo i en bostadsrätt, säger Ewa Thalén Finne.
Är det orimligt stor skillnad i månadskostnad mellan boendeformerna?
– Det är i grunden upp till den som flyttar in.
| Hyresrätt | Bostadsrätt | |
| Storstockholm | 10 984 | 6 407 |
| Storgöteborg | 10 465 | 5 970 |
| Stormalmö | 9 100 | 5 904 |
| Kommun över 75 000 inv. | 9 339 | 5 303 |
| Kommun under 75 000 inv. | 8 913 | 5 116 |
| Riket | 9 882 | 5 951 |
*Uträkningen bygger på en bostadsrätt med genomsnittlig avgift, två procents ränta, exklusive amortering. Inklusive amortering har en ny bostadsrätt en genomsnittlig månadskostnad på 9 140 kronor.
Källa: Hyresgästföreningen
