Ryskfödda Olga hjälper utan att tveka flyktingarna från Ukraina – ”Vi har samma DNA”
Olga Granbom i Boden har ryskt, eller snarare sovjetiskt eftersom det var det hon och hennes mamma flyttade från, ursprung men har bott länge i Sverige. Hon blev som så många andra chockad av krigsutbrottet i Ukraina.
– Det kändes väldigt märkligt. Innan jag kom till Sverige var vi samma land. Vi föddes bakom järnridån. Kriget är så fel, vi är brödrafolk, säger Olga Granbom.
– Det är vanliga människor som drabbas. Familjer som splittras. Det är hemskt.
Hon berättar om sin egen bakgrund. Det var en tid bakom järnridån. En tid då man kunde resa mellan länderna, likt i EU, utan visering och liknande.
– Det var lite som i EU och Norden. Vi är samma folk, vi har samma DNA om nu någon vill kolla. Vi pratar och hjälper varandra. Kriget är inte mellan folk, det är mellan regeringar. Men det är folk som drabbas.
När flyktingarna började komma till Boden där Olga Granbom, visste att hon kunde bidra med mycket. Ryska och ukrainska har många likheter, vilket innebär att hon både förstår och blir förstådd. Många av flyktingarna pratar också ryska.
– Vi pratar samma språk, så jag kan tolka. Det gör också att jag lätt får veta vilka behov flyktingarna har, säger hon.
Olga Granbom använder inte minst sociala medier får att hitta den hjälp som behövs. Nästan dagligen lägger hon ut efterlysningar av saker eller ber om bidrag till sådant som efterfrågas.
– Människor runt om i Norrbotten vill verkligen hjälpa till. Det är fantastiskt att se medmänskligheten, säger hon.
När vi pratar med henne är hon på väg till ett flyktingboende vid Migrationsverket i Boden. Där går hon runt och pratar med flyktingarna. Lyssnar och hjälper. Bland dem som bor där finns Halina Voloshyna och Yuliia Antonenko som har blivit goda vänner.
– Många har kunnat flytta till egna hem. Det hoppas vi också kunna göra snart, säger Yuliia Antonenko.
– Det här boendet är ok, men vi saknar ett eget hem.
Olga Granbom är noga med att inte hymla om sitt eget ursprung. Hon återkommer hela tiden till att det handlar om ett politiskt spel, inte om människorna. Det är också något som märks när hon ber om hjälp.
– Bodensarna känner igen mig och ger massor av hjälp. Människorna i Norrbotten ger med sina hjärtan. Jag får mycket hjälp som jag kan förmedla till de behövande. Det märks att att så många ser kriget som något orättfärdigt!
