Här ger bostadsbolaget rum åt hundraåriga ekar: ”Risk att folk tycker det ser misskött ut”
När Olofströmshus tog över det kommunala näringslivsbolaget genom en fusion, ingick förutom ett antal fastigheter även en mindre skog med hundraåriga ekar.
– Det blev direkt ganska uppenbart att det fanns ett stort behov av att se över det här området för att det inte skulle hända någon olycka, säger Kristina Olsson, miljösamordnare på Olofströmshus.
Bostadsbolaget anlitade därför några arborister, det vill säga experter på trädvård, för att bedöma vad som behövde göras.
– I ett första steg var tanken bara att de skulle rensa upp så att folk skulle slippa vara rädda att gå på gångstigarna under träden.
Den lilla ekskogen är cirka 6 000 kvadratmeter stor och belägen nedanför Volvos gamla kulturmärkta arbetarbostäder. Så husen var sedan tidigare skyddade, däremot är inte den gamla skogen det i dagsläget.
– Men när arboristerna kom hit och fick se det här området blev de smått lyriska och sa att ”Oj! Det här måste ni ta hand om! För här finns det riktigt fina saker”, säger Kristina Olsson.
”Död ved lever”
Tillsammans tog de därefter fram en plan för hur vissa döda trädgrenar skulle sågas ner men lämnas i högar i skogen som faunadepå, medan andra skulle få sitta kvar i träden. Allt för att gynna den biologiska mångfalden.
– Det är olika djur som är i behov av död ved uppe i träden och död ved på marken. Därför behöver vi behålla och bevara både och.
Några av de element som inte hör hemma i skogen, som till exempel en förrymd gran, ska tas bort, men det mesta annat som gamla stubbar och högt gräs ska få vara kvar.
– I det här området är tanken även att vi ska vara tydliga med att berätta om och visa vad som finns.
Men ska ett kommunalt bostadsbolag verkligen lägga tid och pengar på att förvalta en ekskog?
– 2019 så jobbade ledningsgruppen och miljögruppen med FN:s globala hållbarhetsmål och då tog vi ett beslut om vilka av de sjutton målen som vi ska jobba extra med. Och ekosystem och biologisk mångfald är ett av dessa mål. Därför känns det självklart för oss att göra det här och för min del även motiverat för mig att lägga min arbetstid på det, säger Kristina Olsson.
Producerar egen honung
Några av de andra projekt som Olofströmshus bedriver i samma anda är elva stadsdelsodlingar och en biodling med honungsbin.
– Vi har ett samarbetsavtal med en biodlare som bor här i våra lägenheter och som sköter bina åt oss, honungen som produceras säljs inte utan vi använder den som marknadsföring.
Även om det framför allt är de vilda bina som är hotade och inte honungsbina, så hoppas Olofströmshus att de ändå ska kunna hjälpa till med pollineringen i de omkringliggande odlingarna.
Hönskollektiv med fokus på gemenskap
Dessutom har de sedan några år tillbaka två hönskollektiv. Det vill säga mindre hönsgårdar som ligger mitt i två av bostadsområdena och som sköts av hyresgästerna.
– Till skillnad från ekskogen är det i dessa projekt framför allt den sociala hållbarheten som står i fokus genom att vi skapar något för grannarna att samlas kring. Vi upplever att gemensamma projekt som odlingar och höns är väldigt bra för att främja grannrelationerna, säger Kristina Olsson.
Olofströms kommun i Blekinge har ca 13 400 invånare. Orten har växt fram kring bruket som anlades 1735. Ägaren Olof Ohlsson lät uppkalla det efter sig och bruket gav så småningom namn till den framväxande orten. 1969 köpte AB Volvo bruket och numera tillverkar Volvo cars karosskomponenter. Verksamheten är Blekinges största företag.
De röda husen i närheten av bruket fungerade på 1900-talet som kaserner för många av de personer som flyttade till orten för att arbeta på bruket under den stora expansionen av verksamheten. Några av husen byggdes på 1880-talet och några på 1930-talet. Troligen planterades de numera stora ekarna i området mellan husen i samband med att de byggdes.
