Livet i korridoren – kan vara bättre än sitt rykte
Andre Graca, 26 år, kommer från Portugal och har bott i korridoren i fyra år. Medan många andra har flyttat in och flyttat ut har han valt att stanna kvar.
– Det är så underbart att ha fått den här tiden och de vänner som jag har träffat här, säger han.
Ibland kan det bli lite rörigt i köket, men han tycker inte att det har varit något stort problem.
Han tycker om att möta de andra när han står och lagar mat. Vill man vara ensam kan man gå till sitt rum eller på en promenad, tycker han.
Att folk kommer och går är en del av studentlivet i Umeå. Men ibland när han har fäst sig vid någon av korridorsgrannarna har han fortsatt hålla kontakten även efter att den personen har flyttat.
På dörren till hans rum hänger en skylt med texten ”Välkommen hem! Vi har saknat dig/Korridoren.”
– Jag åkte i väg några månader under studierna och då hade mina grannar satt upp ballonger och ett meddelande som jag lät vara kvar, berättar han.
Korridoren har en egen Facebookgrupp för att enkelt kunna nå varandra.
Under den tid Andre har bott här har de ibland haft träffar i det gemensamma ”vardagsrummet” och då brukar han ta fram gitarren och spela. Om någon annan tar hem vänner till det gemensamma köket är det en oskriven regel att de andra som bor i korridoren också kan ansluta sig.
– Vi ska snart ordna ett möte för alla nya som har flyttar in, berättar Ebba Langsmo.
Hon har själv bott 1,5 år i korridoren.
– Det är trevligt, man får in lite av det sociala, får heja på någon varje dag – och så här billig hyra, 2700 kronor i månaden, får man ingen annanstans.
Hon har kompisar i andra korridorer som berättar att det kan vara skitigt och ligga spilld mat på golvet.
– Men hos oss fungerar det superbra. Vi har delat upp veckorna så att någon alltid tar hand om köket och går ut med soporna, berättar hon.
Ändå håller hon just nu på att söka efter en annan hyreslägenhet.
– Jag vill ha mitt eget, jag behöver det. Även om alla har varit supertrevliga i korridoren.
Amal Al Hashdi, 33 år, har flyttat till Umeå för att komplettera sina psykologistudier från hemlandet Jemen så att hon kan få svensk legitimation. Hon har bara bott en vecka i korridoren.
– Jag tänkte det skulle vara dåligt först att dela kök, men när jag kom hit kände jag mig som hemma.
Trenden idag är att studenter mer och mer vill bo i egna ettor och på senare år har det nästan inte byggts några studentkorridorer. Men att alla studenter vill bo ensamma är inte hela sanningen, berättar Stina Olén vid Studentbostadsföretagen.
– Vi har också de som gärna delar boenden, även om det inte är i en korridor.
Hon tror att det håller på att bli ett uppsving för det delade och kollektiva boendet igen och att de kan komma att se ut på lite olika sätt.
– Det är positivt att kunna dela på funktioner, det är klimatsmart, bryter isoleringen och ger lägre kostnader. Så det finns flera drivkrafter.
•Bestäm vem som har städvecka och vad som ingår i arbetsuppgifterna då. Men ta också eget ansvar för att städa och diska undan efter din matlagning
•Starta en gemensam Facebookgrupp att kommunicera i.
•Ordna träffar och gemensamma aktiviteter i det gemensamma utrymmet.
•Fram till 1979 var 58 procent av alla studentbostäder som färdigställdes korridorsboendet.
•Mellan 1980 och 1999 var 20 procent av alla färdigställda studentboenden korridorsboendenr.
•Från 2000 och framåt är endast fem procent av alla färdigställda studentboenden korridorsboenden.
•33 procent kan tänka sig att dela kök
•70 procent kan tänka sig att dela sociala ytor.
•6 procent kan tänka sig att dela badrum och 2 procent kan tänka sig att dela sovrum.
