Trots oro i världen: En fjärdedel av värdarna klarar inte ge dig skydd
Det klonkar och gnisslar av gammal plåt när Leo Hoikkala vrider på den stora, otympliga ratten till skyddsrummet. Han och hustrun
Elisabeth kliver in i ett tomt utrymme där det är tänkt att de tillsammans med grannarna i Gyttorp utanför Nora ska söka skydd i händelse av krig. Men om skyddsrummet verkligen ger skydd, vet varken de eller hyresvärden, Norabostäder.
Hem & Hyra har sänt en enkät till kommunala hyresvärdar i Mellansverige. 12 av 42 värdar, alltså mer än en fjärdedel, svarar att de inte kan uppfylla eller är osäkra på om de klarar att lagkravet på 48 timmar.
En av värdarna som svarar nej, är Norabostäder som har ansvar för 20 skyddsrum med plats för närmare 2 000 personer.
– Vi vågar inte lova det i dagsläget. Vi har gjort en inventering light och sett att yxor, toaletter och filtar finns. Men vi kan inte lova att gasfilter och lister håller måttet, därför svarar vi hellre nej på frågan, säger Leif Johansson som är fastighetschef på Norabostäder.
Komplicerad inventering
Han säger att de upptäckt enklare saker, som att skyltar till skyddsrum inte fanns på plats. Men att en riktig inventering är så komplicerad att den behöver bli gjord av en sakkunnig för att verkligen ta reda på statusen.
Trots det finns det kommunala värdar, som inte gjort någon inventering, men som i Hem & Hyras enkät ändå svarar att de klarar 48-timmarslagen.
– Det känns vågat. Men alla hoppas ju att skyddsrum aldrig ska behöva bli använda, säger Leif Johansson.
Lindesbergsbostäder är en av värdarna som svarar att de klarar kravet, trots att de ännu inte gjort någon inventering av sina 12 skyddsrum. De hänvisar till att de gjort inventeringar tidigare som visat att skyddsrummen håller måttet.
– Vi har bra koll på dessa utifrån dåtidens kravställning. Det är ju hög tid att genomföra statusbesiktningen men vi väntar in de nya direktiven från MSB (Myndigheten för samhällsberedskap) hur vi ska rapportera i framtiden, säger Roger Sixtensson som är vd på Lindesbergsbostäder.
Han hänvisar till att regeringen gett i uppdrag till MSB att se över vilka krav som ska ställas i framtiden. MSB ska lämna sin rapport i maj i år. Först när den är klar kommer Lindesbergsbostäder genomföra sin inventering.
Men ni kan ändå säga att ni i dagsläget klarar 48 timmarsregeln?
– Ja, säger Roger Sixtensson.
Grannar får hjälpa till
Hyresgästerna Leo och Elisabeth Hoikkala ser sig om i skyddsrummet där de ska söka skydd vid behov. Där finns vare sig filtar eller
toaletter i dagsläget. Men det gör inte så mycket tycker Elisabeth.
– Vi har bra sammanhållning här. På 48 timmar kommer vi hjälpa varandra att göra i ordning, säger Elisabeth.
Men Leo upptäcker ett rör där en vev är saknad.
– Det är för att få in luft. Att den är borta är nog inte så bra …, konstaterar han.
Leo, som har rötterna i Finland, säger att det skiljer i beredskap mellan Sverige och Finland.
– Hotet från storebror i öst har varit närvarande för oss på ett annat sätt. Men jag tror att han varnar innan han kommer, säger Leo och Elisabeth fyller i:
– Ja, det går nog inte så fort. Men det är klart att oron finns där. Vi har ju en stor sprängmedelsindustri här i Gyttorp och ligger nära Karlskoga som skulle kunna bli ett mål, säger hon.
”Vansinnig regel”
Skyddsrum finns i vissa fall i förråd eller cykelrum. Boende ska då hjälpa till att röja dem vid ett höjt beredskapsläge. Liksom att tillsammans med hyresvärden se till att det finns vatten på dunkar, toalettmöjligheter och filtar.
– För min del tycker jag det är en vansinnig regel. Det finns insatta träförråd som ska klara att bli rivna på 48 timmar. Men detta är inte så lätt eftersom det kan vara belamrat med saker i förråden. Om kriget kommer har vi annat att tänka på än att riva förråd, säger Jan Forsberg som är driftschef på Ludvikahem.
Sneglar på Finland
Han får visst medhåll av Anders Johannesson som är enhetschef för befolkningsskydd på Myndigheten för samhällsberedskap.
– Det är lite sant det han säger. Om vi tar en vanlig hyresfastighet med sådana skyddsrum med träförråd. Först ska alla få informationen att ”du måste tömma ditt förråd för nu ska vi riva för att ställa i ordning”. Sen ska folk ha möjlighet att hitta någonstans att göra av sina prylar. Dessutom reagerar vi olika på information. Förstår vi allvaret eller väntar vi – och så går det så fyra timmar till? Det är en matematik som är svår att få ihop, säger Anders Johannesson.
Detta har fått MSB att snegla på Finland.
– De har tre dygn på sig i stället för två att göra i ordning. Men även då kan det vara svårt för fastighetsägarna att med sina slimmande organisationer att låsa upp och ställa i ordning skyddsrum så att det är bäddat och klart. Det kommer nog inte hända, utan det handlar ändå om att alla som vill söka skydd får hjälpa till att ställa i ordning, säger han.
Agerade snabbt
I Gyttorp där Leo och Elisabeth bor finns civil sprängmedelsindustri. Men det har inte fått Norabostäder att snabba på processen.
– Vi har inte fått några förhållningsorder om att vi är extra utsatta så som till exempel Karlskoga. De skulle förmodligen bombas bort direkt, säger Leif Johansson.
När Ryssland invaderade Ukraina agerade Karlskogahem snabbt.
– Det fanns en tideräkning före och en annan efter Putins hänsynslösa krig mot Ukraina. Eftersom vi har försvarsindustrin i Karlskoga är vi ett strategiskt mål för inkräktare, säger Urban Linder som är vd på Karlskogahem.
Personalen blev omgående satta i arbete för att inventera och uppdatera över 90 skyddsrum för drygt 8 000 personer.
Välkommen till skyddsrummet
Många av rummen är från 40- och 50-talet. Utrustningen var från samma tid. Material har flyttats runt, försvunnit eller slutat fungera. På vissa ställen hade man under årens lopp byggt om eller tagit upp hål för att dra nya ledningar, vilket kan göra skyddsrummen osäkra.
Arbetet med att göra i ordning dem, tog inte 48 timmar. Det tog sex månader.
Men då är samtliga uppdaterade och nya tydliga rutiner införda i händelse av krig. Dessutom ska skyddsrummen ses över en gång per år.
– Sen är det klart: Vid ett anfall hade de flesta kunnat användas ändå. Det är ju inte något hotell med banderollen ”Välkommen till skyddsrummet”, utan de som kommit först hade fixa det, säger Urban Linder.
Lagbrott – med oklar påföljd
Men vad innebär egentligen det här? Värdarna har fått pengar av staten för att bygga och underhålla skyddsrummen. Och att inte klara 48-timmars regeln är ett lagbrott. För även om tidsgränsen ändras från två till tre dygn, kvarstår problemet: först i skarpt läge vet vi om regeln kan efterlevas eller inte.
– Eftersom vi inte har varit i krig och inte hamnat i domstol, så vet vi inte vad det kan bli för påföljd. Men jag kan tänka mig att de boende i husen skulle bli mäkta irriterade om det inte blir iordningställt. Så där har man väl en mobb efter sig om inte annat, säger Anders Johannesson som är enhetschef för befolkningsskydd på Myndigheten för samhällsberedskap, MSB.
Men Elisabeth och Leo tror att de fokuserar på annat än sin hyresvärd om Sverige hamnar i en situation där skyddsrummen ska användas.
– Det är bättre att göra något innan, så vi ska ta upp det här med Norabostäder. De brukar vara lyhörda och lyssna, säger Elisabeth.
