Yonas plockar upp efter andra – fick huvudroll i dokumentärfilm
Som fastighetsvärd har Yonas Albawi koll på områdets tvättstugor och soprum under hela veckan. Innan helgen är det städat och iordningställt i grovsoprummet. På måndag morgon när han öppnar dörren är det sånt kaos att han knappt kan gå in. Inget annat att göra än att börja rensa och städa igen. Yonas Albawi är en lugn och positiv person men vid sådana tillfällen går luften nästan ur.
– Man kommer hit och man tappar hoppet, man tappar lusten, säger han till kameran i SVT- dokumentären ”All shall be well”.
I nästa klipp ses Yonas Albawi visa mobilbilder av grovsoprummet för sin chef som blir smått förtvivlad: ”Har de koll på att det faktiskt är du, deras egen fastighetsvärd, som står där på måndag morgon när de har slängt och rotat hela helgen?”.
När SVT skulle göra en serie på tema arbete tillfrågades filmaren Magnus Gertten. Han i sin tur frågade runt efter en fastighetsskötare, fick flera nej men hos Helsingborgshem blev det ja och frågan gick till Yonas Albawi. Han behövde betänketid för tanken att stå framför en kamera skrämde.
En nära vän fick honom till slut att ställa upp.
– Vi två diskuterar alltid samhället och vi vill göra skillnad. Min vän sa att du ska inte bara göra den här filmen för dig själv utan också för andra. Vi är utländska och filmen ger en bra bild. Vi jobbar och vi kämpar. Bilden av oss är inte alltid bra och det vill vi ändra på.
Under sensommaren och hösten förra året kom filmarna (Magnus Gertten och fotograf Caroline Troedsson) en till två gånger nästan varje vecka för att fånga olika delar av Yonas Albawis arbete som fastighetsvärd. Han jobbar på Planteringen söder om Helsingborg som är ett område med cirka 3 000 invånare, hundratals hyresrätter och som dras med ett dåligt rykte som en kriminell och stökig stadsdel.
Plockar upp – efter andra
Arbetsuppgifterna är varierande. Han fixar trasiga saker i lägenheter, tar emot klagomål från boenden, pratar med unga om deras ansvar att ändra synen på deras område. Men mycket handlar om att plocka upp – efter andra. Soppåsar som slängts direkt på golvet i soprummet för att hyresgästerna inte orkar gå in, skräp som läggs bredvid papperskorgar, torkning och svabbning i tvättstugor som lämnats ostädade och upplockning av cigarettfimpar. Det är frustrerande.
– Att bo handlar inte att om att sitta på ett flygplan och få service, att bo är ett samarbete. Vad du gör i din egen lägenhet är din sak men hemmet är också utegården, trappen, tvättstugan, soprummen ja staden och naturen. Vi från bostadsbolaget är här halv åtta till halv fem och vad händer sen? Samarbetar vi inte kommer det inte att fungera.
-
Planteringen ligger söder om stan.
Yonas Albawis filosofi är oförtrutet att det blir bättre. Han älskar därför också filmens titel ”All shall be well” – allt ska bli bra. Orden skrevs på en skylt av en konstnär och sattes upp i området för några år sedan.
– De ger hopp. Det kommer att hända saker men det blir bättre. Vi kämpar.
För Yonas Alwabi är vägen dit inte pekpinnar utan mer ”tänk på det här nästa gång” eller ”vill du hjälpa mig?”. Grunden är vänskap och alla han möter tror han gott om. Men han söker också konkreta lösningar, som på kaoset i grovsoprummet.
Efter att filmen hade spelats in kom bostadsbolaget på att någon eller några måste ha lånat ut sin tagg, för soporna verkade också komma från restauranger och en verkstad. I våras drogs taggarna in och den som vill lämna grovsopor får nu samla ihop dem och låna en nyckel som sedan ska lämnas tillbaka direkt.
Inte vågat titta
Kortfilmen är en av sex i serien ”Kneg” där tittaren får möta personer i olika yrken som finns att se på SVT Play (fram till juni 2023). Yonas Alwabi har inte vågat titta mer på den är en gång, och då mycket snabbt. Han gillar inte att se sig själv på bild, men han litar på andra när de säger att den är bra.
Så på frågan om filmaren Magnus Gertten har lyckats i sin ambition att lyfta fram ”de osynliga arbetarna” (Tidningen Kommunarbetaren ) kan han inte riktigt svara, men kanske ändå.
– Jag hoppas att de fortsätter filma arbetare. För mig är hjältar inte fotbollstjärnor utan de som går upp halv sex för att hinna till jobbet för att göra någonting. Jag tar bussen varje dag. Ibland stänger busschauffören dörrarna framför någon och bara kör. Om de filmar honom och man får veta vem han är och hur systemet fungerar kanske man inte blir sur. Det skapar förståelse och vi kommer varandra närmare.
Sedan filmen spelades in har Yonas Albawi fått en ny tjänst som kvartersansvarig. Han är kvar på Planteringen och fixar saker i lägenheter men han ansvarar också för beställningar, fakturor och området i stort.
