Betalade 10 000 – vägleddes till oseriös värd
Do you want to read this article in English? Then click here.
– Jag är besviken. Jag tycker absolut inte att vi fått värde för 10 000 kronor, jag hade förväntat mig bättre service för så mycket pengar.
Orden är Gosia Budelewskas, och hennes besvikelse har att göra med hur så kallade relocation-företag arbetar i Sverige.
Bakgrunden är som följer. När svenska företag anställer personer från utlandet är det flera saker den anställde kan behöva hjälp med. Boendet är oftast mest akut.
I det läget kan arbetsgivaren vända sig till ett relocation-företag. Mot en avgift förmedlar bolaget en bostad eller hjälper till med annat.
Problemet är att det är arbetsgivaren som formellt är kunden, men det är i regel gästarbetaren själv som betalar hyran och får stå ut med produkten, oavsett om den är bra eller dålig.
Hem & Hyra har tidigare berättat om franske Maxime, som fick betala dubbelt så hög hyra som sina svenska grannar. Med hjälp av Hyresgästföreningen fick han tillbaka 50 000 kronor.
Lägenheten hade Maxime fått förmedlad av företaget Nordic Relocation Group, som menade att hyresnivån inte var deras ansvar.
Gosia Budelewska och hennes man Paul fick i slutändan också vända sig till Hyresgästföreningen. Genom Pauls arbetsgivare hade de betalat 10 000 kronor till Nordic Relocation Group. På så vis fick de kontakt med en kvinna i Majorna som hyrde ut sin lägenhet i andra hand.
Problemen började redan när kontraktet skulle skrivas på.
– Kvinnan krävde en högre hyra än vad vi kommit överens om innan. Vi var stressade över vart vi skulle ta vägen, så vi sade ja, säger Gosia Budelewska.
Senare drog de kvinnan inför hyresnämnden och fick nedsatt hyra.
När de skulle flytta ut ville kvinnan inte lämna tillbaka hela depositionen. Nu tvistar Gosia och Paul med henne i tingsrätten. En situation som de anser hade kunnat undvikas om Nordic Relocation Group hade medverkat vid slutinspektionen.
– Vi bad dem om det, men de hänvisade bara till att kvinnan inte ville, säger Gosia Budelewska.
Åse Löfgren-Gunsten är vd för Nordic Relocation Goup.
Hon vill inte uttala sig om det specifika fallet, eftersom det är Pauls arbetsgivare som är hennes företags kund. Vem som betalar i slutänden anser hon inte är möjligt för Nordic Relocation Group att veta.
– Vi gör inte affärer med privatpersoner. Är hyresgästen inte nöjd kan man gå till hyresnämnden, säger Åse Löfgren-Gunsten.
Hon säger samtidigt att Nordic Relocation Group brukar ge råd om att depositionspengar ska sättas in på ett separat konto som bolaget tillhandahåller, och där ingen part kan röra dem innan kontraktstiden är slut.
Men detta är inget som Gosia Budelewska känner igen att hon fått höra. Hon och hennes man betalade depositionen direkt till förstahandshyresgästens konto.
Sofia Ytterberg vid Hyresgästföreningens juridiska avdelning har haft kontakt med Gosia och Paul under processen.
Hon anser att det kan vara väldigt svårt som andrahandshyresgäst att förstå att man inte har något formellt avtal med relocationföretaget.
– Företaget är med vid inflytten och tillhandahåller ett kontrakt för parterna att skriva på. Andrahandshyresgästen tror att den har en säkerhet genom företaget, men i själva verket har den bara ett avtal med förstahandshyresgästen, säger Sofia Ytterberg.
För Sofia Ytterberg framstår även erbjudandet att deponera pengar på Nordic Relocation Groups konto som väldigt märkligt, just eftersom ett avtal saknas mellan parterna.
Hon menar att relocationbolagens verksamhet mycket väl kan strida mot hyreslagen (se faktaruta nedan).
– De anser att de kommer runt lagen genom att fakturera företag, men till syvende och sist är det ofta en privatperson som betalar. De tar heller inget ansvar om personen hamnar hos en oseriös värd, säger Sofia Ytterberg.
Hon skulle gärna vilja pröva hela frågan juridiskt, men då behövs en medlem som vill driva det.
– Problemet är att det här är personer som ofta inte känner till svenska lagar och regler. De är också i Sverige en begränsad tid och är oftast inte intresserade av en lång process, säger Sofia Ytterberg.
LÄS MER:
Ett relocationföretag hjälper andra företag när dessa vill flytta personal. Oftast mellan länder, men även inom landet.
I Sverige erbjuder relocationföretag hjälp med allt från myndighetskontakter till att leta skolor och förskolor åt anställdas barn. En av de viktigaste uppgifterna är dock att hitta bostäder. I regel skrivs kontraktet på arbetsgivaren, med den anställde som andrahandshyresgäst.
Enligt §65a i Hyreslagen är grundläget i Sveriga att det är förbjudet att ta ut avgift vid förmedling av hyreskontrakt.
Undantag görs bara i lägen där andra lagar eller myndighetsregler uttryckligen tillåter det.
Om du hyr ut en hyresrätt i andra hand gäller hyreslagen. Då får man ta ut den hyra man själv betalar plus ett påslag för eventuella möbler. Det brukar i så fall oftast röra sig om 10–15 procent. Dessutom får andrahandshyresgästen betala för el, bredband och liknande.
För bostadsrätter gäller sedan 2013 privatuthyrningslagen. Då får innehavaren ta ut en andrahandshyra som motsvarar både driftskostnad och en uppskattad kapitalkostnad för lägenheten.
Driftskostnad omfattar avgift till bostadsrättsförening, slitage på möbler, el, bredband och liknande.
Kapitalkostnad är en schablonkostnad för bolån, som inte har något att göra med hur mycket innehavaren egentligen betalar. Den beräknas som en skälig årlig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde. Med en ”skälig” ränta menas enligt lagens förarbeten en ränta som ligger max ett par procent över Riksbankens referensränta.
Om en person innehar två bostadsrätter är det bara för den ena man får ta ut hyra enligt privatuthyrningslagen. Har man tre eller fler lägenheter som hyrs ut gäller hyreslagen för allihop, eftersom det då räknas som näringsverksamhet.
Hyresrätt:
Om du misstänker att hyran är för hög, kolla med värden. Normalt sett får den som hyr ut i andra hand bara göra ett påslag på 10-15 procent för eventuella möbler.
Om din andrahandshyra är för hög – kontakta Hyresgästföreningen. Den som inte är medlem får själv vända sig till hyresnämnden.
Ansökan om återbetalning ska ske senast tre månader efter att du har flyttat ut. Inget hindrar att du ansöker om återbetalning redan under hyrestiden.
Bostadsrätt:
Om du anser att din andrahandshyra är för hög – kontakta Hyresgästföreningen. Den som inte är medlem får själv vända sig till hyresnämnden.
Du kan inte få tillbaka hyra i efterhand, utan bara från det datum du gjort ansökan till hyresnämnden eller senare. Du kan alltså få sänkt hyra för tiden som är kvar, men aldrig pengar tillbaka.
Båda:
Det är viktigt att du har dokumentation. Se till att ha ett skriftligt hyresavtal, inventarielista och foton.
Spara kvitton eller kontoutdrag. Betala inget kontant utan att få kvitto.
När du flyttar ut, se till att få papper på när uthyrningen upphörde och att ni har slutbesiktigat lägenheten.
Om du har rätt till återbetalning men inte får pengarna – vänd dig till Kronofogden.
