De har Råsunda runt hörnet
Lugna Råsunda. Stenstaden från sekelskiftet. Här bor Peter, Åsa, Sebastian
och Jonatan Graveleij. Men de har en lite annorlunda granne – Sveriges
nationalarena för fotboll, samt AIK:s hemmaplan.
– Men så mycket fotboll är det
ändå inte, AIK har 14 hemmamatcher om året, sen är det lite derbyn och
landskamper på det, säger Peter Graveleij.
En nackdel med att bo så tätt inpå arenan är de avstängningar som görs
vid så kallade högriskmatcher. Senast när Sverige mötte Danmark på nationaldagen
var flera kvarter runt Råsunda avstängda.
– Visst är det problem med avstängningarna om man kommer hem lite senare,
eller om man ska hämta barnen från träningen, då kan det vara omöjligt att hitta
en parkering, säger Åsa Graveleij.
–Det blir ju kaos, speciellt när det är derby eller landskamp, en gång fick
jag ställa bilen i Västra skogen, säger Peter.
Han berättar att det knappt går att kolla landskamper på tv.
– Tv-sändningen är det ungefär fyra sekunders fördröjning på, så jag vet ju
innan om det blir mål eller inte, säger Peter.
– Någon gång har jag försökt att sitta och skrika för mig själv, men jag hör
ändå, det är sånt tryck.
Svenska Fotbollförbundet är på väg att bygga en ny nationalarena och
snart kommer Råsundastadion att vara ett minne blott.
– Det bästa hade kanske varit att AIK köpte Råsunda från fotbollsförbundet,
men så blir det nog inte. Jag tror att de kommer att riva den. Det behövs ett
elitlag på den nya arenan för att det ska gå runt. Men det är klart, man kommer
sakna Råsunda, säger Peter.
Precis nedanför balkongen ligger en av utgångarna från stadion.
– Förra matchen stod några och slängde glasflaskor mot polishästarna. Varken
jag eller barnen går ut efter matcher, inte ens till kiosken, man har blivit van
vid det här, säger Åsa.
Det tar ofta två timmar efter match innan stämningen har återgått till det
normala, och vissa matcher är inte färdigspelade före klockan 22.00 på
vardagar.
– Men det har ändå blivit mycket bättre sen hyresvärden satte in dubbla glas,
högsta surret är när klacken går ut.
– Det bästa är ju att jag är hemma på trettio sekunder, efter en match,
konstaterar Peter.
Efter 14 år försöker familjen byta trean mot något större. Men läget är de
inte missnöjda med.
– Faktum är att vi nog har blivit kvar här lite för länge på grund av läget.
Det finns ett utmärkt centrum, med många och bra restauranger, närhet till både
tunnelbana och pendeltåg och barnen går i en bra skola, säger Åsa Graveleij.
– Även om man har det där schabraket utanför fönstret så är det ändå väldigt
öppet och fint.
