Mor och son hyr fyra våningar
När man sätter foten på tröskeln kan man känna hur nedsliten den är av alla människor som har gått här genom åren.– Jag tror inte på spöken, men jag tycker man känner människorna och deras andar. Huset lever på något sätt, en häftig känsla, säger Britt-Marie Edegran.– Det är egentligen helt sjukt att man kan bo så här, men man vänjer sig vid det, säger Joel Edegran.
Sedan fyra år tillbaka delar son och mor en kallhyra på drygt tiotusen. Lägenheten värms upp med el och fönsterkarmarna från 1700-talet är inte helt täta. I hallen finns det innetofflor för gäster att låna.
– Värmen stannar inte kvar här inne vilket syns på elräkningen, säger Britt-Marie.
Annons
– Under sommaren hamnar den runt 800 kronor och på vintrarna mellan två- och tretusen i månaden.
Annons
Samtidigt finns det fördelar med att bo i ett gammalt hus.
– När jag kommer ned i vardagsrummet på sommaren så luktar det precis som i en liten stuga på landet, säger Britt-Marie.
Förut var lägenheten uppdelad i tre bostäder, men efter att det blev lag på att varje bostad ska ha kök och badrum slogs de ihop till en lägenhet med en affärslokal i botten. Britt-Marie bor på de två nedre våningarna och Joel på de två övre. Lägenheten är en femma eller sjua, beroende på hur man räknar.
– Det kan gå några dagar utan att vi ser varandra eftersom vi har lite olika tider. Vill jag veta om Joel är hemma eller inte tittar jag ut i hallen för att se om hans tofflor är där.
När de flyttade in var lägenheten nyrenoverad efter en vattenskada. Alla tapeter är nya, handvävda i 1700-talsstil.
– De hade till och med tagit loss golven och kört ut dem på landet till någon sorts torkhus, berättar Britt-Marie.
I hyreskontraktet finns det bilagor över hur man ska förhålla sig utan att göra för stora intrång i fastigheten.
– Det dröjde över ett år innan jag vågade sätta upp en tavla, berättar Britt-Marie.
Innan de flyttade till Gamla stan bodde familjen Edegran 23 år i en trea i Kärrtorp. När Joel flyttade hemifrån tyckte han att de kunde försöka byta trean mot varsitt boende.
Lägenheten i Gamla stan dök upp i Svenska Bostäders interna bostadskö men först tänkte de att det inte var någon mening att gå och titta eftersom de hade plats 28 i kön.
– Men många av dem som har stått länge i Svenska Bostäders interna kö är äldre och gillade varken spiraltrappan eller kallhyran, säger Britt-Marie som ringde varje dag för att kolla hur det gick.
Hon fick veta att det var en före henne på listan som inte kunde bestämma sig. Tidsfristen gick ut och två dagar senare ringde Svenska Bostäder.
– Vi hade ju världens tur, det var ett guldläge, säger hon.
Det enda problemet med lägenheten är den branta trappan.
– Det är jättejobbigt att städa, man får springa upp och ned med dammsugaren.
En gång var det riktigt nära när Britt-Marie föll handlöst.
– Jag skulle ned med soporna, sent på kvällen och snubblade till. Jag voltade säkert två gånger och hann till och med tänka att nu dör jag.
Joel hörde en duns, sprang ned och hittade sin mamma liggandes med huvudet mot ytterdörren. Det blev ambulans mot Södersjukhuset, men som tur var utan att något var brutet.
Varken Joel eller Britt-Marie trodde att det skulle vara så här tyst att bo inne i stan.
– Det är nästan ingen trafik så det enda man hör är kyrkklockorna, men det ser jag som underhållning, säger Britt-Marie.
En dag när hon gick ut från porten stoppades hon av en halvmåneformad turistgrupp.
– Då sa guiden, att här är en äkta boende från 2000-talet.
Joel flikar in:
–Det känns dumt att klaga, men vissa morgnar kan det vara lite jobbigt att kliva ut i ett hav av turister med sina kameror.
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.
