Nya regler för buller kan ge hjärtinfarkt
Så sent som i januari 2015 lättade regeringen på kraven för hur högt bullret utifrån ett bostadshus får vara. Redan då var flera remissinstanser mycket kritiska och varnade för allvarliga hälsorisker, något Hem & Hyra rapporterade om.
Såväl Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet som Lunds tekniska högskola beskrev ingreppet som oansvarigt och rekommenderade snarare en skärpning av reglerna.
Också Hyresgästföreningen sågade regelförslaget, med motiveringen att bostäder inte får byggas till priset av människors hälsa.
Trots protesterna mot den tidigare höjningen beslutade i våras regeringen att mjuka upp bullerreglerna ännu mer, efter krav från den borgerliga oppositionen. Från den första juli är det numera tillåtet med buller upp till 65 decibel vid fasaden av bostäder på 35 kvadratmeter eller mindre.
Den här gången var kritiken ännu hårdare. Samtliga miljömedicinska remissinstanser kritiserade förslaget och Boverket påpekade att regeländringen bara skulle komma att ge en marginell ökning av små lägenheter. Inte ens bostadsminister Peter Eriksson trodde att de nya bullerreglerna skulle ge någon större effekt för bostadsbyggandet.
Nu varnar Kerstin Persson Waye, professor i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin samt flera av hennes kollegor för att människor kommer att bli fast i hälsovådliga bostäder.
– Vid de här nivåerna kan man se effekter på människor. Man ökar helt enkelt risken att folk blir sjuka av bullret, säger hon.
Risken med ett ständigt trafikbuller är bland annat att sömnen störs och att man får svårare till återhämtning. Något som kan leda till bland annat hjärtinfarkt.
På pappret kan det se ut som en marginell förändring att höja gränsen från 60 till 65 decibel. Men då ljudnivåer bygger på en så kallad logaritmisk skala motsvarar exempelvis en höjning med tio decibel en tiofaldig ökning av antalet bullrande fordon.
Enligt Joel Grede, miljöjurist på Naturvårdsverket, låg bullernivåerna i riskzonen redan före de två senaste höjningarna.
– Forskning på området visar klart att 55 decibel i dygnsgenomsnitt är en övre gräns för hur mycket buller människor klarar av innan det leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Mycket talar för att vi snarare bör sänka gränserna.
Inför sommaren släppte Boverket en rapport där man försökt följa upp den tidigare lättnaden av bullergränser. I rapporten uttrycker myndigheten en oro för att byggherrar numera främst siktar på att klara av de nya, tydligare bullermålen i stället för att sträva efter bästa möjliga boendemiljö. 14 av 21 länsstyrelser befarar att byggföretag nöjer sig med att nå bullerkraven, trots att det ofta är fullt möjligt att nå en bättre ljudkvalitet.
Kerstin Persson Waye är inne på samma resonemang.
– Med det nya regelverket finns helt enkelt inget incitament att bygga tyst. Och då väljer man att inte göra det.
Men om folk medvetet vill ha en lägenhet trots bullret, är det då inte deras rätt?
– Det är inte lätt att på förhand föreställa sig hur man kommer att reagera på den här typen av stress. Att få sin sömn störd varje natt och att exempelvis inte kunna sova med öppet fönster. Som forskare har vi ett ansvar att säga till när det finns en ökad risk för ohälsa.
- I dagsläget bedöms cirka 560 000 personer vara mycket eller väldigt mycket störda av trafikbuller.
- När det gäller antalet drabbade av hjärtkärlsjukdom som beror på exponering av trafikbuller vid bostaden räknar vi 48 000 fall av högt blodtryck, 950 fall av hjärtinfarkt och 1 000 fall av stroke per år.
- Nyare studier har visat att den ökade risken för hjärtinfarkt uppträder redan vid trafikbullernivåer utomhus om ca 50 decibel.
Källa: Agneta Falk Filipsson, enhetschef Folkhälsomyndigheten
