Siv fick tegelstenar genom fönstret – trygghetsjouren blev räddningen
Siv Larsson vaknade mitt i natten av ett högljutt brak inne i lägenheten. Hon tittade på den digitala klockan bredvid sängen, den var tre och sen var hennes första tanke att ett skåp måste ha rasat från väggen ner i golvet. Hon for upp, rusade ut i köket, skåpet hängde kvar istället var glassplitter över golvet och ett stort hål i fönstret. En tegelsten hade kastats in.
Hon skakade när hon greppade telefonen för att få tag på polisen. I förvirringen ringde hon 114 14 i stället för 112 och hon hamnade i telefonkö. Under väntetiden upptäckte hon att ännu en tegelsten hade kastats in, på baksidan av lägenheten i uterummet.
Polisen kom till platsen och när de hade åkt hem stannade Helsingborgshems Trygghetsjour, som också åkt dit, kvar som en extra trygghet. Den kommande veckan besökte Trygghetsjouren Siv Larsson varje kväll. För henne blev det ett stöd med stor betydelse.
– Det här knäckte mig totalt men att de kom den där veckan efter händelsen hjälpte mig att komma på fötter.
Tidigare hade Helsingborgshem, som många andra bostadsbolag, en störningsjour med väktare som ryckte ut vid störningar. För cirka två år sedan byttes den ut mot en ”Trygghetsjour”. Efter arbetstid finns nu alltid två personer ute i bostadsområdena. De kontrollerar gårdar, tvättstugor, soprum, trapphus och pratar med hyresgäster och besökare. De följer upp inrapporterade platser som trapphus där unga har setts hänga, porttelefoner som nyligen har vandaliserats eller källare där okända har setts till. Trygghetsjouren har också tagit över alla störningsärenden från väktare mellan 17.00 och 02.00.
Norhan Chahrour och Tooraj Tahmasebian har lämnat Siv Larsson i Ödåkra och åker till Planteringen, ett av Helsingborgshems större områden söderut. De vandrar runt i området och kontrollera en dörr till ett soprum som har rapporterats inte går att stänga. De fotograferar, antecknar och skickar till fastighetsjouren som ska åka ut och fixa låset.
Norhan Chahrour och Tooraj Tahmasebian är båda väktare i grunden. Hon har även jobbat med ungdomar på skolor och han på HVB-hem. När Helsingborgshems avtalade med säkerhetsföretaget Bevakningsgruppen om uppdraget var det ett av kraven. Personalen, som nu går i Helsingborgshems kläder och uppträder i deras namn ska också ha någon slags utbildning eller erfarenhet i social arbete. Flera har bakgrund inom socialtjänst och psykiatri. Han pratar persiska och hon arabiska. Också det är stora plus. Enligt Helsingborgshem bygger uppdraget till störst del på social kontakt och kommunikation att kunna hantera personer i utsatt situation.
Vanligaste störningarna
Att störa sina grannar handlar också ofta om mer än att man struntar i sin omgivning.
– Jag skulle säga att de flesta inte ens vet att de stör, och andra att de gör allt för att inte störa. Vi har sett folk ha tjocka mattor som ska dämpa barnens spring, säger Norhan Chahrour.
– Man kan knacka på hos någon för att be dem dämpa musiken. Vi hör knappt vad de säger på grund av hög volym men de förstår inte vad vi menar, de stör väl inte. Många vill skylla ifrån sig men ger upp när vi förklarar att vi har stått utanför ett tag och vi vet att ljuden kommer från deras lägenhet, säger Tooraj Tahmasebian.
Så finns det fallen med missbruk eller psykisk ohälsa där det inte går att nå fram. Enligt Norhan Chahrour och Tooraj Tahmasebian finns det ingen speciell typ av hyresgäst som stör sina grannar. Det vanligaste störningarna är ljud; barnspring, högmusik och bankade ljud när dörrar och skåps slås igen.
Vi går ner i en källare under en flervåningsfastighet där gallerförråden ligger på rad och grenar ut sig i olika gångar. Här hittas ofta spår av narkotika och så också denna gång. På golven i några förråd ligger tomma små plastpåsar och cigarettfimpar där tobaken snurrats bort och. Narkotikaspår brukar också hittas uppe på rör och i golvbrunnar. För inte så länge sedan hittades en hel påse cannabis uppe på ett ventilationsrör.
Som väktare har Norhan Chahrour och Tooraj Tahmasebian befogenhet att bära betong och använda handfängslen. De har också ett förstärkt rättskydd, den som angriper en väktare kan dömas för våld mot tjänsteman. I sitt jobb i Trygghetsjouren är de inte väktare.
– Så här får vi ett bättre bemötande, vad ska man säga, det är mjukare.
”Vi har säkerhetstänket med oss”
De ser flera andra fördelar som att de har mer tid för att prata med hyresgäster, observera omgivningen och så har de så klart också en annan arbetsbeskrivning.
Att de har väktarerfarenhet har också fördelar.
– Vi har med oss säkerhetstänket, vi ser avvikelser och olika beteenden, säger Tooraj Tahmasebian.
Det har hänt att de har hållit kvar tjuvar men vid behov tillkallar de alltid väktare, polis eller kontaktar socialtjänsten.
Vidare till ett annat ett annat bostadsområde där unga killar sägs hålla till i trappuppgången. Också här i källaren hittas spår av narkotika. På
För Trygghetsjourens del betyder det att fastigheten kommer att besökas ofta framöver. Precis som man besökte Siv Larsson efter tegelstenarna som kastades in i hennes lägenhet. Vem som gjorde det mot henne är fortfarande oklart. En teori är att det helt enkelt var ett misstag, någon annan var måltavla.
Vid tio på kvällen larmas jouren om det första formella störningsärendet. Det är bråk och skrik i en lägenhet och många grannar har ringt in. Flera polisbilar har skickats till platsen. Norhan Chahrour och Tooraj Tahmasebian uppgift blir att från Helsingborgshems sida bistå polisen och sedan fokusera på de drabbade hyresgästerna och deras oro.
Störningsanmälningarna ökar: ”Det är bra”
Trygghetsjourens ärenden har successivt ökat sedan den startade 2018. Therese Aspegren bosocial samordnare på Helsingborgshem tolkar siffrorna positivt.
– Samhällsklimatet har hårdnat och psykisk ohälsa ökat. Det kan vara en del av förklaringen, men min uppfattning är att ökningen beror på att fler och fler känner till trygghetsjouren och vänder sig hit. Det är bra, bi vill att folk hör av sig om smått och stort, säger hon.
Mer irritation under corona
Störningsstatistiken visar inte på att irritationen grannar emellan har ökat under corona. I början av pandemin tycktes fler klaga på barn, som lät och som var mer inomhus. Den tendensen har avtagit.
– Jag tycker dock att beteendet har förändrats, folk har kortare stubin och verkar må sämre psykiskt, säger Tooraj Tahmasebian.
November är den månad med minst störningsärenden. Maj har flest.
På dygnet är det klockan nio på kvällen som det är mest stökigt och sju på morgonen lugnast.
När det gäller veckodagar är lördag mest hektisk och på torsdagar är det som minst att göra
Fakta: Trygghetsjouren 202
Trygghetsjouren ut på 1 300 störningar och utryckningar under 2020. Ungefär 3 000 trygghetsvandringar genomfördes. Under en kväll görs flera trygghetsvandringar och varje räknas separat.
