Skadedjuren invaderar hemmen

Statistiken talar sitt eget, obehagliga språk. På bara sex år har landets två största skadedjursbekämpare ökat antalet utryckningar mot vägglöss mer än fem gånger om. Samtidigt har antalet saneringar av både kackerlackor och råttor under samma period fördubblats.

Så sent som på 90-talet var ordet ”vägglus” ett närmast utdött begrepp. I dag har en procent av landets hyresgäster – cirka 30 000 personer – stiftat bekantskap med de lömska små blodsugarna, visar Hem & Hyras undersökning.

Läs ocksåSilverfiskar vanligast men inte så farliga

De fyra millimeter långa krypen står för en invasion utan motstycke. Så sent som för 15 år sedan ryckte Anticimex ut på knappt tusen vägglussaneringar under tolv månader. I fjol hade de ökat till nästan 16 000 stycken. Den lite yngre aktören Nomor har i sin tur ökat antalet saneringar sex gånger om sedan de började föra statistik 2010.

Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex, vill inte ge sig på någon gissning om hur mycket antalet vägglöss har ökat i faktiska tal.

– Vad man säkert kan säga är dock att antalet offer har ökat rejält. Och ju fler fall av vägglöss vi har i omlopp i samhället, desto mer ökar risken för ytterligare spridning.

Läs ocksåHär är de vanligaste krypen i hemmet – och så slipper du dem

Enkelt förklarat ligger vår tilltagande reslust bakom det ökade antalet saneringar. Men problemet har egentligen inte att göra med att krypen är vanligare utomlands – det är helt enkelt bara så att vi under semestern ofta väljer att bo på ställen där många andra sover.
– Vägglusen är bara beroende av en sak: att folk kommer tillbaka natt efter natt för att sova. Därför väljer jag själv gärna att campa.

Förr i tiden var det bara de rikaste som hade råd att sanera vägglöss. Att sätta upp en Anticimex-plakett i porten var därför ett sätt att visa att man hade råd att bo lusfritt. Den kopplingen lever – felaktigt – kvar i dag, berättar Håkan Kjellberg.

– Många tror att det främst är sämre bostäder med låg standard som drabbas. Det är helt fel. Vägglusen är väldigt demokratisk på det sättet – den bryr sig inte om den biter en kunglighet eller en vanlig Svensson.

Läs ocksåFamilj kompenseras för vägglöss

Än så länge finns inga smittor som kopplas till vägglöss. Däremot har betten en tendens att klia, och för somliga leder den uteblivna sömnen och blotta vetskapen om krypen till psykisk ohälsa.

För många hyresgäster är det en ren reflex att slänga möbler och inredning som varit i kontakt med vägglöss. Men där måste man vara försiktig, uppmanar Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg.

– Långt ifrån alla försäkringsbolag ersätter skador på egendom orsakad av vägglöss, och andra vill ha bevis på att egendomen verkligen behövde slängas. Men så länge det inte står klart att hyresgästen tagit in ohyran är det värden som står för saneringen.

Har man fallit offer för vägglöss finns också möjlighet till hyressänkning under den period man inte kunnat leva som vanligt.

Lyckligtvis är vår vanligaste ohyra fortfarande av det mer harmlösa slaget. Enligt Hem & Hyras stora enkät har mer än var fjärde hyresgäst haft silverfiskar krälande hemma. De näst vanligaste krypen är pälsängrar och mjölbaggar – båda helt ofarliga för vår hälsa men ett desto större hot mot vår trivsel hemma.

Att hålla rent, ljust och luftigt ger en viss förebyggande effekt mot vissa av krypen. De flesta allvarliga skadedjursangrepp ligger dock utanför hyresgästens kontroll och hänger mer ihop med fukt, sophantering, import av varor samt svenskarnas otröstliga resesug.
En annan orsak till att objudna gäster som malar och pälsängrar fått luft under vingarna är att vi börjat använda fler naturprodukter. Vår inredning och våra kläder består i mindre utsträckning av konstgjorda, kemiska produkter än för några tiotal år sedan. Det gillar ohyran – men även vår egen kropp.

– På så vis kan man säga att det finns något positivt i att en del skadedjur är på väg tillbaka, säger Håkan Kjellberg.

Foto: Pernilla Wahlman