1 114 hyresvärdar dömda för brott – tungviktarna eniga i kritiken: ”Uppenbart olämpliga”
19-åriga Elin skulle titta på en lägenhet efter en separation. Hon möttes av en hyresvärd som i stället för att visa en bostad började ta på henne. Han drog upp hennes tröja, smekte hennes bröst och förde in händerna innanför hennes trosor. Mannen dömdes senare för sexuellt ofredande mot sitt nekande.
Elins hyresvärd är en av 24 som utsatt andra, i vissa fall barn, för sexualbrott. Det finns också hyresvärdar som misshandlat och hotat sina hyresgäster, varit inblandade i utpressning, tvättat pengar eller begått annan ekonomisk brottslighet.
1 114 dömda hyresvärdar
Hem & Hyra har i en unik kartläggning granskat de cirka 37 000 personer i Sverige som äger hyreshus eller företräder företag som gör det. Totalt har vi hittat 1 114 personer som är hyresvärdar och dömda för brott de senaste tio åren. Tillsammans ansvarar de för åtminstone 90 000 lägenheter.
— Vi är ju naturligtvis chockade över att det är så många som har begått brott, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder.
Hon har läst om Elin och vad hon utsattes för.
— Det är fruktansvärt.
Särskilt allvarligt ser hon på när hyresgäster utsätts av sina egna hyresvärdar.
Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna, delar den uppfattningen.
— Det är givetvis allvarligt när fastighetsägare begår allvarliga brott och inte minst om brotten riktas mot de egna hyresgästerna. Ni tar ju upp fall där man har begått våldsbrott mot hyresgäster till exempel. Då är man uppenbart olämplig som fastighetsägare, säger han.
Vill införa körkort
I flera branscher finns regler som kan stänga ute den som begått brott. En krögare som döms kan förlora sitt alkoholtillstånd. En taxichaufför kan bli av med sin taxilegitimation.
Men för hyresvärdar finns inga sådana regler. I Sverige får vem som helst bli hyresvärd och fortsätta vara det, hur grova brott personen än begår.
Marie Linder menar att det behöver ändras och beklagar att de utredningar som gjorts senaste åren inte har lett fram till skärpta regler och krav. Bland annat skrotade Tidöregeringen ett förslag om att personer som begått ekobrott eller är kopplade till organiserad brottslighet skulle kunna stoppas från att köpa hyreshus.
— Vi har föreslagit ett ”körkort” för hyresvärdar och den här granskningen visar behovet av det.
Hur skulle det fungera?
— Det är i så fall inte vi som ska göra bedömningen av vem som är lämplig utan det måste vara någon myndighet som gör det, som kommunen eller länsstyrelsen. För att få körkort måste man kunna visa att man är lämplig och förstår vad det innebär att vara hyresvärd.
Marie Linder menar att det inte bara skulle få bort många kriminella värdar från hyresmarknaden utan även de som missköter förvaltningen.
Här krävs licens
I flera andra europeiska länder ställs redan i dag olika krav. I Skottland måste till exempel alla hyresvärdar söka licens. För att få sådan måste man vara ”fit and proper”, vilket bland annat innebär att man inte får vara dömd för våldsbrott eller en rad andra allvarliga brott.
Men Anders Holmestig tror vare sig att ett ”körkort” eller någon form av licens är rätt väg att gå. Fastighetsägarna var också emot det lagförslag som utreddes nyligen. Han menar att hårdare krav skulle drabba det stora flertalet som faktiskt sköter sig på ett orättvist sätt.
— Det fanns en liknande lagstiftning fram till 2010 som användes i väldigt liten utsträckning. En förprövning av om man ska få vara fastighetsägare skulle ha stora nackdelar, som att komplicera fastighetsaffärer till exempel. Sen skulle det signalera att man inte litar på en hel företagarekår där det absoluta flertalet är väldigt skötsamma.
Samtidigt säger du att personer som begår allvarliga brott inte ska få vara hyresvärdar. Hur ska man då komma åt dem?
— Jag tycker att man ska fokusera på de verktyg som redan finns och se till att de används och även se hur man kan skruva på dem. Till exempel utvidga möjligheten att utdöma näringsförbud, så att det gäller fler brottstyper än i dag.
Dömda kan uteslutas
Anders Holmestig påpekar också att medlemmar i Fastighetsägarna som döms för brott riskerar att uteslutas.
— Vi har etiska regler som våra medlemmar måste följa. Får vi kännedom om att man är dömd så kan det bli fråga om uteslutning.
Hur vanligt är det?
— Det är ganska ovanligt, men det finns ett antal fall med ojämna mellanrum. Men alla fastighetsägare är ju inte medlemmar så effekten är så klart begränsad.
Anders Holmestig tycker inte att mindre allvarliga brott, som enklare trafikförseelser, ska få konsekvenser för fastighetsägare. Där är han och Marie Linder överens.
— Det är svårt att definiera gränsen för vilka brott som gör någon olämplig. Men du kan nog fortfarande vara fastighetsägare om du har begått ett trafikbrott, säger Marie Linder.
Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna diskuterar ibland frågan om hur problemet med värdar som begår brott bör hanteras. Men något gemensamt förslag till lösning finns inte i sikte.
— Vi måste hitta de verktyg som ger störst effekt och vilka är en intressant diskussion som vi måste fortsätta ha, säger Anders Holmestig.
Uppgift om ägare av hyresfastigheter samt antal lägenheter kommer från Lantmäteriet. I de fall husen ägs av bolag har vi hämtat uppgift om verklig huvudman, vd och vice vd, samt styrelse via tjänsten Retriever Business.
Totalt ingår knappt 37 000 personer – de vi kallar hyresvärdar – i undersökningen. Genom tusentals slagningar i rättsdatabasen ActaPublica samt egna analyser har vi identifierat att minst 1 114 av dem är dömda för brott i tingsrätt. Tillsammans äger de åtminstone 90 000 lägenheter.
Om inget annat anges avser fastighetsinnehaven och antal lägenheter läget i december 2025. Domarna sträcker sig från 1 januari 2016 till och med 13 maj 2026.
