Uteblivna pengar från Migrationsverket kan leda till rivningar

Ljusnarsbergs kommun ställde upp med bostäder till Migrationsverket under flyktingkrisen 2015 fram till årsskiftet. Nu har lägenheterna lämnats tillbaka. Men i ett skick som gör dem omöjliga att hyra ut utan att först renoveras.

Hem & Hyra närvarar vid en besiktning av 30 lägenheter i det lilla samhället Bångbro och ser fuktskador, mögel, hål i väggar, klotter, brännmärken, trasiga köksutrustning och trasiga rutor.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Skadorna beräknas kosta mellan fyra och fyra och en halv miljon att åtgärda och har ännu inte registrerats hos Migrationsverket.

– Tanken var att vi ska kunna behålla hälften av husen och att vi skulle riva det som var i absolut sämst skick. Men får vi inte några pengar från Migrationsverket för att rusta de övriga, kommer vi tvingas riva fler än vi räknat med, säger Jimmy Sander.

Lägenheterna är 30 år gamla och bland de nyaste i Ljusnarsbergs bestånd.

Läs ocksåMigrationsverket krävs på 190 miljoner för "onormalt slitage"

Anledningen till att hyresvärdar kan bli utan pengar är åldersavdragen som görs på inventarierna som gör att Migrationsverket antingen bestrider fakturorna helt eller betalar ut lägre summor än vad skadorna kostar att åtgärda.

Och det är inte bara Ljusnarsberg som talar om rivning utan även Filipstad.

Läs ocksåMigrationsverket stäms på mångmiljonbelopp

Kommunala Vingåkershem sökte ersättning för ett 20-tal lägenheter för ett år sedan, men handläggningen har tagit sådan tid att bolaget under det år som gått, endast fått ersättning för ett fåtal. Bolaget hade planerat riva några av husen som tidigare varit migrationsboenden sedan tidigare, men får man dessutom inte ersättning för de som ska sparas, kommer Vingåkershem drabbas ekonomiskt.

Att handläggningen tar lång tid är något som flera bostadsbolag vittnar om. Det blir i sig kostsamt eftersom lägenheterna står tomma.

I Lindesberg tog handläggningen så lång tid och avdragen var så stora att det kommunala bostadsbolaget Lindesbergsbostäder, Libo, la ner sina ekonomiska krav på Migrationsverket.

– Vi gav helt enkelt upp. Det handlade om miljonbelopp från början men det var avdrag på avdrag och innebar så mycket arbete och långa väntetider att vi kände att det inte var värt det, säger Maria Fossen Lundborg som är fastighetschef på Libo.

Eftersom Libo inte hyrt ut hela fastigheter till Migrationsverket utan spridda lägenheter i beståndet, kommer det inte bli tal om rivning för deras del, i stället står lägenheterna tomma.

– Vi har inte muskler att renovera dem pang bom, utan det måste vi planera in och ta lite i taget. Under tiden står lägenheterna outhyrda och vi får inte in hyror, säger fastighetschefen Maria Fossen Lundborg.

Hur ser du på att hjälpa Migrationsverket igen om de skulle behöva lägenheter?
– Det är inte upp till mig utan det är politikerna som bestämmer en sådan sak. Men om jag hade fått bestämma hade jag varit väldigt restriktiv med tanke på deras agerande. Det drabbar övriga hyresgäster och i min värld är det totalt oacceptabelt, säger Jimmy Sander.

Läs Migrationsverket svar här.

Kommunala hyresvärdar som kräver ersättning från Migrationsverket (registrerade i februari 2019)

Källa: Migrationsverket