”Vi ska inte söka konflikter, men inte heller vara rädda för dem”
Du valdes på regionfullmäktige i april. Hur har första månaden som ordförande varit?
– I början ringde telefonen från morgon till kväll. Dels var det stort mediaintresse, men det har också hört av sig många människor från Hyresgästföreningen runtom i landet. Uppsala, Alby, Förortsforum i Husby, en lokal hyresgästförening i Skåne. De vill gratulera, många undrar vad det innebär att jag blivit vald och en del vill att jag ska komma dit och prata.
Du valdes med en tydlig majoritet på fullmäktige. Vad tänker du om det?
– Att det var viktigt. Medierna har lyft fram att jag skulle vara kontroversiell, man har velat skapa bilden av att det finns två Hyresgästföreningar. Men så är det inte, det finns bara en.
Du vill göra Hyresgästföreningen till en kamporganisation igen och skapa ett mer kollektivt ledarskap med mindre toppstyre. Hur då?
– A och O måste vara att vända hela föreningen utåt. Det är det vi gjort i Angered. Vi har sökt ett större samarbete med civilsamhället: andra föreningar, fackförbund, arbetsplatser. Det är bara så vi kan bli en bredare samhällsaktör i praktiken, genom att kroka arm med andra. Samtidigt måste vi vara på tårna och agera snabbt när det kommer upp frågor som utförsäljningar och hyreshöjande renoveringar. Vi måste vara lyhörda för vad medlemmarna vill, och det är ofta att ha en tydligt kampinriktad organisation. Antagligen var det därför de ringde från Alby. Där har de haft stora problem med utförsäljningar av allmännyttan. Jag hoppas att vår region kan bli en förebild för resten av landet.
Kamp är en del av Hyresgästföreningens arbete, men samverkan är också en stor del. Hur ser du på det?
– Jag förkastar absolut inte förhandlingar och möten med fastighetsägare, bostadsbolag och politiker. Jag vill inte ställa de två sakerna mot varandra. Om vi är mer kampvilliga får vi också en bättre förhandlingsposition. Vi ska inte söka konflikter, men vi ska heller inte vara rädda för dem.
Du har hammaren och skäran tatuerade på armen, men du gillar ändå inte att bli kallad kommunist. Varför?
– Visst är jag kommunist, men jag vill ha möjlighet att utveckla vad jag menar med det. Jag är anti-stalinist och demokrat, jag vill inte sammankopplas med diktaturer. Jag tycker inte att det funnits några samhällen som kallat sig kommunistiska som kan ses som förebilder – även om det funnits några viktiga försök, till exempel Sovjetunionen de första åren innan Lenins död. Jag är för planerad ekonomi, men jag är motståndare till de diktaturer som tillämpat det. För att sammanfatta det tror jag inte det kan finnas socialism utan demokrati, men heller inte demokrati utan socialism.
Du sitter i nationella ledningen för Rättvisepartiet Socialisterna och är anställd av partiets tidning Offensiv. Kommer du att släppa den anställningen nu när du också är arvoderad regionordförande?
– Nej, det kommer jag inte att göra. Inget av uppdragen ger någon heltidslön. Men samtidigt har vi i stadgarna i Rättvisepartiet Socialisterna att man inte får ta emot pengar för politiska uppdrag. Därför kommer jag att skänka mitt ordförandearvode från Hyresgästföreningen till kampanjarbete mot nedskärningar, bostadsbrist, rasism och andra liknande frågor. Sedan är det jätteviktigt att hålla isär de båda uppdragen, men det har jag gjort i sju år.
Den trotskistiska rörelsen som RS tillhör förknippas med entrism, det vill säga att gå in i andra organisationer i syfte att radikalisera dem. Är det entrism du sysslar med?
– Nej, det är det inte. Jag har alltid varit öppen med min politiska hemvist. Det är klart att jag vill påverka Hyresgästföreningen till att bli mer kampinriktad, men om den ska bli det är upp till medlemmarna. Det finns ingen hemlig konspiration. Ingen folkrörelse förändras heller i grunden av att en person i toppen byts ut.
På sju år har du gått från lokal ordförande i Hammarkullen till regionordförande för 77 000 hyresgäster mellan Varberg och Orust. Är du själv förvånad över att det gått så fort?
– Ja, det är jag. När jag blev ordförande i LH (lokala hyresgästföreningen) Sandeslätt hade jag inga sådana planer. Inte ens för tre år sedan när jag blev ordförande i Angered. Jag har fått frågan flera gånger det senaste året om jag skulle kandidera, men jag tackade nej fram till oktober/november. Det var då (förre regionordföranden) Bengt Svensson meddelade att han inte skulle ställa upp igen.
Snart är det val. Vilka frågor vill Hyresgästföreningen Västra Sverige ha upp på agendan?
– Vi måste se till att bostadsfrågan blir viktigast i valet. Det är så mycket som hänger ihop med den: trygghet, välfärd, utbildning. Bygg bort bostadsbristen. Renovera så att hyrorna inte behöver höjas, alla ska kunna bo kvar. Vi måste också lyfta hotet från marknadshyror och social housing, det finns ett stort glapp i medvetenheten om vad det skulle innebära för vanliga människor. Slutligen har vi barnhemlösheten. Att 1 600 barn i Göteborg är hemlösa är det yttersta beviset för att systemet inte fungerar.
Du verkar andas och leva politik. Hur hinner du med?
– Det stämmer att jag lägger i stort sett hela min vakna tid på socialt och politiskt arbete, det har jag gjort sedan jag var 15 år. Många av de sociala aktiviteterna riktar sig till barn och ungdomar, och då brukar jag ofta ta med mina egna barn. Men det bygger så klart ändå på att jag har en förstående familj.
Aktuell: Ny ordförande för Hyresgästföreningen Västra Sverige.
Yrke: Lokalredaktör för Offensiv, Rättvisepartiet Socialisternas tidning. Sitter även i partiets nationella ledning.
Bor: I hyresrätt i Hammarkullen.
Ålder: 35 år.
Familj: Flickvän och två barn, 6 och 10 år gamla.
