Boendekrisen för funktionsnedsatta allt värre

Trots att bostadsbyggandet ökat rejält de senaste två åren blir det allt svårare för personer med funktionsvariation att få ett särskilt boende. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät är läget att beskriva som allvarligt. 169 av landets 290 kommuner saknar tillräckligt med bostäder för denna utsatta grupp – en ökning med drygt 35 procent på bara fyra år.

Inte en enda kommun rapporterar att de för närvarande har ett överskott av särskilda bostäder för funktionsnedsatta. Men trots att behovet av bostäder ökat kraftigt har de flesta kommuner inga planer på att snabba på byggandet. Störst är bristen på särskilda boenden i Storstockholm och Storgöteborg, där cirka 90 procent av kommunerna har brist på boenden. Bäst är situationen i kommuner med färre än 25 000 invånare – här saknar ”endast” 43 procent av kommunerna tillräckligt med bostäder.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Elisabeth Wallenius, ordförande för paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige, menar att kommunernas nonchalans är ett tecken på hur man betraktar personer med funktionsnedsättning.

– Man har fullt upp med den generella bostadsbristen och vet att man inte riskerar särskilt mycket genom att ignorera denna grupp, vars röst inte hörs i den allmänna opinionen och som har svårt att på annat sätt kräva sin rätt. Det är en oacceptabel situation, man måste ställa långt högre krav på kommunerna här. Ett sätt är kanske att höja vitena ordentligt så att kommunerna riskerar mer på att inte uppfylla sina skyldigheter, säger hon.

En följd av kommunernas ovilja att bygga blir att unga personer med olika funktionsnedsättningar får svårt att flytta hemifrån, berättar Elisabeth Wallenius.

Läs ocksåDärför kan det byggas rum utan fönster redan nästa år: "Sämre än poliscell"

– De blir kvar hemma, ibland tills de är både 30 och 40 år. Här bryter man också mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige antog för tio år sedan.

Bristen på särskilda bostäder har ett direkt samband med hur många viten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, delar ut. En person i behov av en insats ska inte behöva vänta längre än tre månader på hjälp och när väntetiden blir oskäligt lång utfärdar denna tillsynsmyndighet ett bötesbelopp till kommunen.

I fjol inkom inte mindre än 12 316 ärenden till Ivo där personer med funktionsnedsättning fått vänta för länge. Det är en ökning med över 30 procent de senaste tre åren.

Läs ocksåOfrivilligt isolerad av dålig snöröjning: "Jag hamnade i en husarrest"

– Vi vet att många kommuner helt enkelt väljer att betala vite istället för att se till människors rättigheter och tillgodose behoven av särskilda boenden, säger Elisabeth Wallenius.

Även Lena Carp, inspektör på Ivo, vittnar om att det kan finnas ett strategiskt beslut bakom att kommunerna inte bygger tillräckligt för funktionsnedsatta.

– Vissa kommuner räknar in vitesavgiften i sin budget eftersom det ändå blir billigare att betala än att bygga. Här lyfter flera organisationer fram att sanktionerna kanske inte är tillräckligt stora för att ge effekt.

Enligt Lena Carp är det till stor del organisatoriska problem och en utbredd brist på personal som ligger till grund för att många funktionsnedsatta inte får den hjälp de har rätt till.

– Konkret handlar det om en brist på bostäder, men då har kommunen ofta brustit i sin planering eftersom man ofta redan känner till att dessa personer kommer att ha ett framtida behov. I dag kan det ta ett halvår bara att få en handläggare, vilket leder till att handläggningstiden ibland blir så lång att ärendet inte kan verkställas.

Medan man väntar på boendebesked sätts ofta hela livet på vänt.

–  Den enskilde hamnar i ett vakuum, det är mycket illa. Man får inte glömma att det här är personer som behöver insatsen och som faktiskt har fått den beviljad, säger Lena Carp.