Han ger liv åt det gamla Malmö
Vad är det med nostalgi du har så svårt för?
– Det kanske är snobbism men jag har svårt för när man lyfter fram hur det var förr och får det att låta som om det var bättre då. Det var det inte. För vem skulle det vara det? Var det bättre för den som var homosexuell? För transpersonen? För den ensamstående mamman som tvingades lämna bort sitt barn för att kunna försörja sig? Bostäderna var kalla, dragiga och skitiga och det fanns vägglöss och loppor.
Vad är det som driver dig när du skriver om Malmös historia?
– Det handlar om att försöka förstå. Jag tror också att behovet att kroka i det förflutna ökar när man blir äldre. Vi har alla en historia inom oss och utan ett då hade det inte funnits något nu.
Du började som nöjesjournalist. Hur blev du Sydsvenskans expert på Malmöhistoria?
– Jag började som nöjesredigerare och filmkritiker och föreslog för en kollega som recenserade musik att han skulle kunna skriva om Malmöhistoria när han blev äldre. Så jag har ju fått höra en del gliringar om det. Men det började med att jag skrev tips i Sydsvenskan om aktiviteter och saker att göra i Malmö med faktarutor om historien kring det jag skrev om. Faktarutorna växte och en chef jag hade då tyckte att det fanns något att bygga vidare på. Jag tror att min drivkraft är densamma som när jag skrev om film, att analysera och förstå.
Vad vill du helst skriva om?
– Jag är sugen på att skriva om Edvard Persson men inte på det vanliga sättet. Han föddes och bodde mitt i Malmö men spelade på konflikten och spänningarna mellan gammalt och nytt, stad och landsbygd. Han gjorde en grej av nostalgin kring livet på landet.
Vad är din egen relation till Malmö?
– Jag är uppvuxen i Malmö, född på Baltzarsgatan och jag bor fortfarande i centrala Malmö. Min far arbetade på Sydsvenskan och jag har sprungit på tidningen sedan barnsben.
– I boken skriver jag bland annat om sekelskifteshuset där jag föddes som brann på 60-talet. Jag var sex år och hade precis kommit hem från lekskolan när vi fick evakueras. Vår lägenhet brann upp. Men jag tror inte att just det har påverkat mitt intresse för historia.
Hur kommer man att beskriva dagens Malmö om hundra år?
– Den stora skillnaden är att det finns så mycket information. Men dagens bilder är digitala och frågan är hur hållbara de är. Det är inte givet att allt finns kvar. Samtidigt sprids det redan nu väldigt mycket felaktigheter i sociala medier. Det finns mer information om hur vi har det idag och frågan är vem som ska förvalta det
Jobbar som: Journalist på Sydsvenskan.
Bor: I en hyreslägenhet, en sekelskiftesvåning, i centrala Malmö.
Familj: Hustru och en bonusson.
Favoritplatser i Malmö: Kyrkogårdar och begravningsplatser, Krämarekapellet i S:t Petri Kyrka och spitzbunkern vid gamla dockan i Västra hamnen.
