Låginkomsttagare bor med äldst värmesystem – därför slår energikrisen hårdast mot dem
– Framförallt handlar det om byggnader som ligger utanför de större städerna och inte har tillgång till fjärrvärme, säger Jenny von Platten.
Hon forskar på hur klimatomställningen påverkar olika samhällsgrupper, och hur den riskerar att leda till så kallad energifattigdom.
Flera av hennes studier visar att svenskarna med lägst inkomster också bor i flerfamiljshusen med sämst energiprestanda.
Värmekällorna skiljer sig
Det går även att se att uppvärmningen av husen skiljer sig åt. Låginkomsttagare bor markant oftare i hus som värms med fossila bränslen. De har också oftare direktverkande el.
Ju högre inkomsten blir i ett hus, desto vanligare blir det istället med värmepumpar.
– Bostadsrättsföreningar har ofta varit mer proaktiva med att sätta in sådana, det är mycket där som korrelationen finns, säger Jenny von Platen
Bättre förberedda
Människor med högre inkomst är med andra ord bättre förberedda när klimat- och energikrisen tvingar samhället att ställa om.
De som har det sämst ställt riskerar däremot att drabbas av de största kostnadsökningarna.
För hyresgäster med kallhyra kommer ökningen direkt på elräkningen.
Om de har varmhyra och värden energieffektiviserar höjs istället oftast hyran.
Använder mindre energi
Samtidigt använder låginkomsttagare betydligt mindre energi per person än höginkomsttagare, som har mycket större bostadsyta per person.
De som gör av med minst kan alltså få betala mest.
– Det är mot husen med sämst prestanda som samhället riktar åtgärder och krav. Det är klart att det behovet ofta finns, men frågan är vem som ska bära kostnaden? Det riktas inte alls åtgärder i samma utsträckning mot de samhällsgrupper som faktiskt gör av med mest energi, säger Jenny von Platten.
Elstöd utan behovsprövning
Den 20 februari börjar elstöd betalas ut till hushåll i Götaland och Svealand. Men regeringen har inte gjort någon behovsprövning av stödet.
– Det är en reaktiv åtgärd som har införts väldigt snabbt, vilket nog är en faktor till varför det kompromissats med träffsäkerheten. Men i en perfekt värld hade man önskat ett stöd som var mer baserat på behov och inte bara på förbrukning. Det vore ett effektivare utnyttjande av våra gemensamma resurser, säger Jenny von Platten.
Framförallt anser hon att stödet för energieffektivisering av flerbostadshus, som drogs tillbaka förra året, borde återinföras.
– Det är viktigt att samhället gemensamt tar ansvar i den här frågan. Annars kommer det att bli hushåll med knappa resurser som får ta konsekvenserna. Det är kanske inte vad vi önskar av en omställning där målet är att det ska bli bättre för så många som möjligt.
