Lägre hyror tydligaste effekten av investeringsstödet

Bland de bolag i Mellansverige utanför Stockholm som har beviljats mest stöd finns Gavlegårdarna i Gävle med sammanlagt över 100 miljoner kronor, Mimer i Västerås med över 80 miljoner och privata Behrn fastigheter/Per Johan Behrn i Örebro med drygt 56 miljoner kronor (se hela listan i slutet av artikeln).

– Den påverkan som har blivit är att vi har kunnat sätta lägre hyror, säger Mikael Källqvist, vd på Mimer.

Som exempel nämner han att en etta på 35 kvadratmeter i kvarteret Matboden på Vallby hade en planerad hyra på 5600–5700 kronor i månaden, men i och med att projektet beviljades investeringsstöd kunde Mimer sänka hyran till 4600 kronor.

De övriga bostadsbyggen som Mimer har beviljats stöd för finns på Malmaberg, Bäckby och Vetterslund. Samtliga var planerade innan investeringsstödet infördes, i samband med den kraftiga uppgången 2015 i antalet asylsökande som kom till Sverige.

– Bostäderna är inte byggda just för flyktingar, utan riktade till alla i bostadskön, men vi hade redan en bristsituation då och ville bygga så billigt det gick. Därför valde vi att bygga Sabos kombohus och andra standardbetonade hus på egen mark. Det innebar att de sen visade sig leva upp till kraven för investeringsstödet, säger Mikael Källqvist.

Läs ocksåMimer höjer hyrorna med 5 procent – vice vd:n: ”Jag tycker att vi har landat på en nivå som är schysst”

Ser du några problem med investeringsstödet?
– Nej, det man har velat få ut av stödet tror jag att man får. Det här hade blivit byggt i alla fall, men de som flyttar in får en betydligt lägre hyra, så på det sättet fyller det sin funktion, säger Mikael Källqvist.

Bland de som har varit kritiska till investeringsstödet finns Fastighetsägarna. Organisationen avrådde från planerna på att införa stödet och är fortfarande negativt inställd till det.

– Vi tycker naturligtvis att det där bra att det byggs billiga hyresrätter till så många som möjligt, men erfarenheterna av tidigare subventioner är att de ökar byggkostnaderna, minskar produktiviteten och innebär stora kostnader för det offentliga, säger Björn Söderholm, vd på Fastighetsägarna MittNord.

Han tycker att det är problematiskt att staten subventionerar bostäder som kanske ändå skulle ha byggts och att de som flyttar in i husen i många fall kanske inte skulle ha behövt den lägre hyran.

– I stället för att subventionera byggandet av hyresrätter borde man öka stödet till de individer som verkligen behöver det. Det blir mer effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Samtidigt borde politikerna ta tag i strukturfelen på bostadsmarknaden, genom att reformera hyressättningen och förändra skattevillkoren, säger han.

Björn Söderholm tror också att det finns en risk att bostadsbolagen anpassar sina projekt efter ramarna för investeringsstödet, i stället för efter hur den faktiska efterfrågan ser ut på en ort.

Läs också30 000 Gävlebor får höjning på över 5 procent för tredje året i rad – "Vi vill inte ha ett Sverige där allmännyttan förfaller"

Hittills har inte investeringsstödet påverkat hur Mimer har byggt, enligt vd:n Mikael Källqvist, men det kan få betydelse i utformningen av bostäder framöver.

– I nästkommande projekt kommer vi att titta på om vi kan göra anpassningar och bygga på ett sådant sätt att vi kan få stöd till det. Men det kommer inte att gälla all nyproduktion, säger han.

1 maj börjar nya regler för investeringsstödet att gälla, med bland annat högre tillåtna hyror och högre ersättningsnivå.

Läs ocksåSå mycket höjer värdarna i Uppsala län hyran 2025 – hela listan