Lena är ”Årets eldsjäl” i Malmö
Grattis! Fick du gå på röda mattan?
– Ja, det fick jag. Det var så fint på prisutdelningen på Malmö Arena. Det var en stor gala och jag hade tagit med mig min dotter så vi fick en mor-dotterkväll. Mina ben var som spagetti när jag skulle gå upp på scenen. Det var ofattbart att jag vann. Jag sov gott den natten.
Vad tycker du om utnämningen?
– Jag är glad och väldigt stolt. Jag kunde inte tro det när de ringde för att berätta att jag var nominerad. Va, skojar du med mig? sade jag. Håret reste sig på mina armar.
Vad fick du för pris?
– Dels fick jag ett stort diplom, inramat i guldram, som sitter uppe på en vägg i kaféet, dels fick jag en sådan där stor check man kan ta under armen, på 7 500 kronor. Det var han som var programledare i Melodifestivalen som delade ut priset, David Lindgren.
Vad driver en eldsjäl?
– Har man en gång blivit föreningsmänniska så tror jag att man förblir det. För mig handlar det om att göra andra glada. Det lilla ordet tack är allt. Sedan har jag en enorm vilja och jag gillar att vara social.
Hur blir man en föreningsmänniska?
– För mig startade det med facket. Jag är typograf och har jobbat både på Arbetet och Sydsvenskan. När jag var 35-36 år blev jag aktiv i facket och sedan fick jag allt fler uppdrag.
Hur hinner du med allt?
– Ibland önskar jag att dygnet hade 27 timmar. Jag skulle behöva klona mig ibland. Pappersarbetet är svårt att hinna med. Jag får säga till mig själv att nu sätter jag mig ner och tar itu med det. Jag har ofta fått sekreterarrollen. Jag brukar säga att jag är född med en penna i handen. Självförvaltningen är mitt sätt att koppla av totalt. Jag tar en rabatt i taget och sedan börjar jag om igen. Det ger mig kraft att se växterna komma tillbaka på våren.
Vad gör du i Hyresgästföreningen?
– Jag blev aktiv i den lokala hyresgästföreningen för 25 år sedan och sedan har det lett till en rad andra uppdrag. Jag sitter bland annat i föreningsstyrelsen.
Hur är livet som hyresgäst på Nydala?
– Det är lugnt. Vi hade en skottlossning borta vid kiosken och har haft några brända bilar. Men jag tror inte det spelar så stor roll var man bor, om det är här eller fint som i Limhamn. Är man vid fel plats vid fel tillfälle så är man. Jag trivs här, med människorna och grannarna, och jag kommer inte att flytta härifrån. Jag har allt här och är både invand och invuxen i området.
