Myndigheter oense om sol och vind
Om sex år – 2021 – ska alla nya byggnader i Europa vara så kallade nära-nollenergibyggnader, NNE. Tanken är att hårda krav ska skynda på utvecklingen och tvinga fram lösningar som kanske inte är lönsamma på kort sikt, men får positiva effekter i det långa loppet.
På regeringens uppdrag har nu Boverket kommit med förslag på hur de kraven ska se ut i Sverige.
En knäckfråga är vilken energi som ska räknas in i byggnadens energiprestanda. Boverket vill att det ska handla om all energi som köps eller levereras till byggnaden.
Därmed skulle inte ”fritt flödande” energi behöva räknas in, det vill säga om huset får energi via sol, vind, mark, luft eller vatten som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten av byggnaden.
Med den definitionen vill Boverket att ett flerfamiljshus i Stockholm ska klara en gräns på maximalt 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Hus med smålägenheter, som drar mer energi, föreslås få en maxgräns på 65 kWh.
Energiprestandan räknas då ut enligt en formel där el väger tyngre, för att man inte ska lockas att använda elenergi för uppvärmning.
För ett bostadshus som inte har eluppvärmning skulle dessa krav innebära en 30-procentig skärpning, jämfört med dagens byggregler, enligt beräkningarna.
Boverket har nyligen räknat ut att EU:s energikrav ökar byggkostnaden för en lägenhet med 140 000 kronor och varnar för att kostnaderna till stor del kan hamna på bostadskonsumenterna. Samtidigt bedömer man att kraven är avvägda så att nybyggandet inte ska avstanna.
Förslaget har tagits fram i nära samarbete med Energimyndigheten, men de båda myndigheterna har inte kommit överens.
Energimyndigheten skriver att man inte kan ställa sig bakom förslagen om ”fri energi” och systemgränser eftersom det inte finns tillräckligt underlag och konsekvenserna inte har analyserats ordentligt.
Förslaget, som nu har skickats till regeringen, går att läsa här.
