Färre nyanlända oroar i norr – men Gholam bygger framtid

Tio mil till närmaste större stad och minus 39 grader på vintern. Det borde skrämma bort de flesta. Men här har nyanlända fått både jobb och bostad – och väljer att stanna.
Gholam Mozaferi, 20, är nygift. Han kom till Överkalix som ensamkommande barn för fem år sedan.

– Först bodde jag på ett ”camp” och sen hos en svensk familj innan jag flyttade till egen lägenhet, berättar han.
Han bor ensam i en hyresrätt på 47 kvadrat. I somras åkte han till Iran för att gifta sig. Nu väntar han på att frun ska komma hit. Till Norrbottens näst minsta kommun strax söder om polcirkeln.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

– Ja, det är litegrann kallt. Men jag tror jag kommer att bo kvar. Människorna är snälla och jag har jobb på fabriken.

Fabriken är Isolamin. Ett expanderande bolag som producerar bland annat hotell- och lägenhetsmoduler. De byggs i två delar och sätts ihop likt klossarna i spelet Tetris. För tre år sedan var 80 personer anställda här, idag är de 120.

Omsättningen hade inte varit densamma utan de nyanlända.
– Då hade vi absolut haft svårt att hinna med. Vi söker folk hela tiden. Just nu har vi 30 anställda från bland annat Iran, Venezuela, Syrien, Afghanistan och Irak, berättar platschefen Magnus Hansson.

Läs ocksåNästan varannan kommun har brist på särskilda bostäder

En del flyttar till och med hit från andra delar av Sverige.
– En colombiansk polis ska snart flytta hit från Kramfors till exempel.

Är det inte svårt att kommunicera när alla kommer från olika länder?
– Jag tycker det har gått över förväntan. Det funkar bra.

Drabbas företaget av att det kommer allt färre nyanlända?
– Vi får hoppas de som är här blir kvar.

Läs ocksåTiia vill ge nyanlända grannar i kvarteret en bra start

Och det finns det fler exempel på. Som arbetsledaren Basir Akbari, 27. Han kom hit för nio år sedan från Afghanistan. Och har valt att stanna.
– Jag trivs. Även om det kanske inte finns så mycket att göra här i Överkalix…

Torsten Fors är född i Kiruna. Han är integrationsexpert på länsstyrelsen i Norrbotten och Norrlands representant i nationella bosättningsgruppen.
– Får vi ingen invandring så dör kommunerna. Då skulle de som bor där idag få flytta på sig istället. Nyanlända är en resurs och framtida skattebetalare. Det gäller att se till att de stannar för vår överlevnads skull helt enkelt.

Han talar om vikten av inflyttare. Många kommuner i Norrland har en åldrande befolkning och stor utflyttning, men flyktingvågen 2015-2016 har lyckats stävja minustrenden för många.
När trycket var som störst anvisades 2 515 nyanlända till Norrlands 44 kommuner. 2020 har siffran sjunkit till 718.
Liksom för övriga landet var tillströmningen en tuff utmaning. Men det innebar även lyckade satsningar på bostäder, arbete och skola. Välfärden fick ett uppsving.
Norrland lyckades också bra med att skaffa fram boende till alla nyanlända, konstaterar länsstyrelserna i sina bostadsmarknadsrapporter för 2019.

Hur kommer det sig då att 23 av 44 kommuner anser att de har ett underskott på bostäder för nyanlända idag?
– Jo, alla fick ju tak över huvudet, men mycket var nödlösningar. Nu behöver vi bygga bort trångboddheten som uppstått och se till att alla får en bostad där de kan bo länge, förklarar Torsten Fors.

Det är främst hyresrätter som behövs.
– Bostadsformen är viktig för många. Det är ofta första och sista steget i den bostadskarriär många gör i livet.

En annan ständigt aktuell fråga i sammanhanget är integration.
Vilket Norrland också är bra på. Ibland bäst.
Luleå, Boden, Åre och Krokom var främst i landet på att ordna med jobb och studier åt nyanlända, enligt Arbetsförmedlingens topplista 2017.
Och det här är den viktigaste ingrediensen för integration, enligt Krokoms kommundirektör:
– Att komma ut i jobb eller studier ger tillhörighet. Och det är också där man lär sig språket, säger Jonas Törngren.

Men det är inte givet att lyckad integration ger fler kommuninvånare.
– Ibland tappar vi till grannkommunen Östersund för att vi inte kan erbjuda den kompetensutbildning de behöver. Men mår de bra där är det inget misslyckande.

De allra flesta kommuner i norr både vill och säger sig kunna ta emot fler nyanlända. Men det är inget de själva får bestämma. Hur många länen ska ta emot bestäms utifrån bosättningslagen. När de sedan ska fördelas över kommunerna blir det ofta en dragkamp.
– Alla önskar en högre tilldelning, men vi kan inte påverka det beslutet, hur mycket vi än vill, säger Jonas Törngren.

Så många nyanlända tar Norrland emot