Ninni plågades av råttor i över ett år – nu sprider sig problemen till nya orter
– Jag kan fortfarande inte använda köket, eller skåpet som råttorna varit under. Men pälsängrarna är i alla fall borta, säger Ninni Rodal Larsson.
Hennes lägenhet i Västra Frölunda har under ett och ett halvt år plågats av återkommande invasioner av pälsängrar och andra kryp.
Ninni Rodal Larsson har länge misstänkt att orsaken är råttbon i grunden och väggarna. Hon anmälde det även till fastighetsägaren Poseidon. Men enligt henne avfärdade Poeseidons husvärd den förklaringen, vilket i sin tur påverkade Anticimex arbete. Först efter tolv saneringar utan evakuering visade det sig att hon hade haft rätt.
Nu har råttornas ingångar satts igen och hon väntar på att den sista saneringen ska vara avslutad.
– Men igår såg jag en råtta ute på altanen, det har jag anmält till Poseidon, säger Ninni Rodal Larsson.
Ett spritt prolem
Poseidon ser ökade problem med de långsvansade gnagarna i hela sitt bestånd. Och det är de inte ensamma om. Det visar en enkät som Hem & Hyra gjort med större bostadsbolag i Västra Götaland och Halland.
Kostnaderna för skadedjursbekämpning har ökat markant hos 16 av 24 bostadsbolag.
Siffrorna kan skifta kraftigt från år till år och de allra högsta procentökningarna återspeglar inte verkligheten fullt ut, men trenden är stigande. Och råttor står för den största ökningen.
Malin Pethrus är pressansvarig på kommunala Bostadsbolaget i Göteborg. Hon tror att alla pågående gräv- och byggprojekt är en bov i dramat.
– Tittar man på de olika posterna är det råttor som överlägset står för de största kostnaderna. Och även för den stora ökningen av kostnader. Det ser likadant ut för övriga staden. Som vi förstår det är orsaken framförallt att det grävs och byggs runt om i hela Göteborg, säger Malin Pethrus.
Även i Trollhättan ser man ett ökat problem med råttor. Daniel Ruus är förvaltningschef på kommunala Eidar. Enligt honom har antalet fall av vägglöss, silverfiskar och annan ohyra inne i lägenheterna gått ner. Samtidigt som problemen med fåglar och råttor gått upp.
Vad beror det på?
– Dels handlar det om hyresgästerna tillgängliggör mat för skadedjuren. Både genom fågelmatning och genom att inte slänga sitt avfall på rätt sätt. Och dels pågår det en rad infrastruktur- och grävarbeten runt våra bostadsområden vilket ofta ger en ökad aktivitet av råttor, säger Daniel Ruus.
Från storstan till mindre orter
Håkan Rystrand är skadedjursexpert på Anticimex. Han säger att antalet råttor som Anticimex fångat i Västra Götaland ökat kraftigt de senaste åren.
– En del av den ökningen kan förklaras med att vi gått över alltmer till digitala fällor. De är mer effektiva än de traditionella fällorna och de ger dessutom en i stort sett exakt statistik på hur många råttor som faktiskt fångas, säger Håkan Rystrand.
Men ökningen beror även på att råttproblemet spridit sig till nya delar av landet.
– Från att främst ha varit ett storstadsproblem ser vi nu en ökning av råttor även i våra mellanstora och mindre städer, säger Håkan Rystrand.
”Där det finns människor finns det råttor”
Efter närmare 30 år som skadedjursbekämpare drar Håkan Rystrand slutsatsen att det är vi människor, och vårt förändrade levnadsmönster, som ligger bakom utvecklingen. Han nämner urbaniseringen som en del av problemet.
– Våra städer och tätorter växer. Och där det finns människor finns det även råttor. Så när vi flyttar in till städerna och bor allt trängre blir även råttorna fler, säger Håkan Rystrand.
Även vår hantering av sopor och avfall spelar in. Som Håkan Rystrand ser det har den allmänna nedskräpningen ökat under de senaste tio, femton åren. Det ligger helt enkelt mer skräp i våra parker och längs vägarna.
– Ett bortslängt papper som suttit runt en hamburgare eller glass är rena kalaset för råttorna och tyvärr ser vi alltmer av sånt skräp omkring oss idag, säger Håkan Rystrand.
Så kan råttorna bekämpas
Vad kan man då göra åt problemet?
Som privatperson ska man först och främst vara noga med att lägga skräp och avfall där det hör hemma. Inte låta en soppåse bli stående utanför dörren i väntan på att bäras vidare till soprummet. Och om man matar fåglar ska man se till att inte ge fåglarna mer mat än de hinner äta upp. Överbliven mat drar snabbt till sig både råttor och möss.
Även fastighetsägare kan jobba förebyggande. Papperskorgar på gården ska vara skadedjurssäkrade, det vill säga sluta tätt så att inga råttor kan ta sig in. Att hålla koll på husgrunden och marken intill är också viktigt.
– Hål i marken intill grunden kan vara råtthål och betyda att råttorna tar sig in i fastigheten, säger Håkan Rystrand.
Viktigt plugga igen rör
Gamla trasiga avloppsrör kan fungera som en väg in i fastigheter för råttor. Byter man ut gamla rör är det viktigt att komma ihåg att plugga igen de gamla med lock som inte går att gnaga sönder. De ska inte vara gjorda av plast.
En annan viktig förebyggande åtgärd är väl fungerande soprum.
– De ska vara rena och fräscha och ha en god belysning så att hyresgästerna lätt kan hantera sina sopor på rätt sätt.
Färre anmälningar om vägglöss
Samtidigt som antalet fångade råttor har vuxit, så har problemen med vägglöss krympt. Minskningen i Västra Götaland var 27 procent mellan 2020 och 2022.
Håkan Rystrand säger att det förstås glädjande att problemen med vägglöss gått ner. Men att det ännu är för tidigt att säga om det är en bestående trend.
– Förklaringen kan vara pandemin. Under den tiden fick vi inte resa och vi kunde inte heller umgås som vanligt. Varken ta emot besök eller åka hem till andra. Så möjligheten att sprida vägglöss var väldigt liten. Det är egentligen först efter det här året, då resandet kommit i gång igen som vi kan säga hur det verkligen ser ut.
Vad ska man tänka på för att undvika vägglöss?
– När jag kommer till ett hotell använder jag ficklampan på mobilen för att lysa och kontrollera hur det ser ut under sängen. Spår av vägglus syns som små svarta prickar på sängramen, särskilt vid huvudändan och där benen är fästade. Och så placerar jag aldrig min väska på golvet och alltid så långt från sängen som möjligt.
Råttbekämpning sker allt mer sällan med hjälp av gift eller traditionella slagfällor.
Istället är det de digitala råttfällorna som gäller och de finns i två varianter:
- Dels de som placeras nere i avloppsrören. De har en sensor som känner av när en råtta kommer. Då slår fällan till. 14 trubbiga spjut skjuts ut i cylindern och knäcker ryggen på råttan, som dör direkt och sedan spolas bort i avloppssystemet.
- Dels de som ser ut som ett litet elskåp och används ovan mark. De placeras inomhus, längs med husfasader, i parker eller på gårdar där man vet att råttorna brukar röra sig.
Källa: Håkan Rystrand, skadedjursexpert på Anticimex
